Jag längtar redan efter nästa gång vi ska laga den här rätten. Jag hade nästan glömt av hur gott det är med äggnudlar men oj, vad det passar bra i en stir-fry som det här. Perfekt rätt attt toppa med vad du nu har hemma i gömmorna. Jag lade till edamamebönor (det har vi alltid i frysen) och salladslök. För att precis allt blir bättre med salladslök (det är sant). Och mandolina rödkålen hörni! Den är allra godast när den är i riktigt tunn. True story.

Den här veckan kom hösten på riktigt, kan man säga. Vi har fin utsikt över trädtopparna från vårt vardagsrum, och för varje dag blir löven mer och mer gula. I matväg har det varit högt och lågt, från kålpudding till färsk tryffel. Baklängesmatedeln ser ut såhär…

… i måndags förberedde jag en kålpudding med sojafärs tidigare på dagen som sedan fick stå till sig under dagen. Kålpuddingen åt vi med kokt potatis, brunsås och rårörda lingon.

I tisdags kom jag hem från jobbet och möttes av Calles raggrakor. GAH vad gott det är. Som tillbehör hade vi rårörda lingon och kikärtor med havssalt, olivolja och furikakefrön.

I onsdags gjorde jag shakshuka, en av mina favoritvardagsrätter. Shakshukan åt vi toppad med färsk koriander och som tillbehör hade vi nybakat levain, labneh (med chili och ramslök härifrån, supergoda!) och svarta oliver.

I torsdags gjorde jag samosas (fyllda med potatis, lök och gröna ärtor + massor med kryddor) som vi åt med en hel, ugnsrostad blomkål (som jag smorde in i rumstempat smör och sambar-curry) och raita. Två tummar upp från mig, men Calle var lite mer meh.

I fredags åt vi pizza.

I lördags kom vänner på besök hos oss på landet och med sig hade de en färsk tryffel (direkt från Italien!) och den hyvlade vi över en svamprisotto. Till efterrätt åt vi mintchoklad och drack dessertvin.

Idag är det söndag och vi är trötta. Minst sagt. Att laga mat var det inte tal om så Calle åkte och köpte falafel till oss.

Torsdag kväll, barnen har somnat och jag ska snart lägga mig raklång på soffan och titta på de nya avsnitten av Tupp, Timjan och Tårta men först ska jag svepa en drink och leta efter något riktigt gott att laga till helgen. Imorgon har vi pizzafredag hemma, men på lördag morgon packar vi in oss i bilen och åker till landet. Den här helgen är det skördefest på Orust (eller rättare sagt i hela Västra Götaland) men vi får nog se om vi tar oss ut någonstans. Väderprognosen ser ut att vara väldigt mycket höst (och då pratar vi inte de fina, krispiga höstdagarna utan snarare de med skyfall och grå himmel) men det gör inte så mycket. Att skrota omkring inomhus är fint det med.

Men hörni, innan jag stänger ner här tänkte jag skicka med några lästips inför helgen. Den här artikeln i New York Times följer ett gäng olika familjer runt om i världen när de äter vardagsmat. Spännande att se vad just vardagsmat kan vara i till exempel New Delhi, Paris och Riyadh, och i The Guardian har en av mina favoritkockar, Yotam Ottolenghi, delat med sig av några annorlunda potatisrecept. Som en bonus – firar ni Rosh Hashanah har Epicurious några recept som ser spännande ut. Hoppas ni får en fin helg, vänner. Vi hörs snart igen!

Våra matpreferenser går väldigt mycket i vågor beroende på vad vi har hemma, vad vi känner för och vad Clara efterfrågar. Förra veckan när vi låg tysta och skedade och hon sov (trodde jag) hörde jag helt plötsligt ”mamma, jag vill äta bacon imorgon”. Haha. Det blev inget bacon dagen efter eftersom vår leverans från RJ (vår lokala köttbutik på landet) inte ännu kommit och jag konsekvent vägrar köpa kött från något annat ställe än RJ. Imorgon ska hon dock få raggmunkar med bacon, och det brukar gå hem (hos samtliga i familjen).

Resten av min familj äter ju kött, och många frågar mig ofta om vi alltid äter olika grejer? Eller får barnen inte äta kött? Och är det inte jobbigt? Nej inte alltid, jo det får de, nej det är inte jobbigt. Det blir ganska naturligt att de andra inte äter så mycket kött heller eftersom det ofta är jag som lagar mat och well, jag äter ju inte kött. Men däremot gör vi ofta saker som man kan välja att ha kött till – som till exempel just raggmunkar, när de som vill kan ha bacon till medan jag nöjer mig med kikärtssallad och grovt rivna morötter.

Så funkar det för övrigt med nästan all mat vi äter, för Clara är inte alltid så pepp på att äta det vi lagar, men det mesta funkar om man ger henne en demonterad variant. Som med de vietnamesiska pannkakorna på bilden nedan – Clara tyckte själva pannkakan var döden, så då fick hon istället små högar med grönsaker och tofu, och en näve bönor till det (för vi har nästan alltid bönor till maten oavsett vad vi äter). Får hon dock välja mat är hon som de flesta andra barn – hon vill ha någon god pasta (tagliatelle och spaghetti är favoriterna) med farfars köttbullar (Calles duger också) och till det gärna lite mozzarella och gurka.

SOLSKEN, värme och champage. Tre fina ingredienser i en riktigt bra ladda-batterierna-helg. Vi ska snart traska mot Näckrosdammen, men först – baklängesmatsedeln. Såklart.

I måndags hade vi MBT hemma hos oss och temat var #skördetröska. Mitt bidrag var en en filmjölkslimpa med lingon, honung och pumpafrön och en coleslaw med spets- röd och vitkål. De andra hade sötpotatiskroketter (GAH), potatis med brynt smör, smetana och västerbotten och fyllda zucchinis. Till efterrätt åt vi rödbetskaka och en sockerkaka med hallonglasyr.

I tisdags kom vänner över på middag och vi bjöd på ratatouille toppad med mozzarella och oliver. Till rataouillen hade vi gnocchi som vi plockade fram från frysen, och foccacia med citron.

I onsdags dammade vi av en gammal klassiker och åt burritos, fyllda med paprika och lök, salsa, guacamole, picklad rödkål, riven cheddar och gräddfil.

I torsdags gjorde vi en sötpotatis- och kikärtscurry som fick puttra under dagen. Till den hade vi naan, ris och färsk koriander.

I fredags åt vi pizza.

I lördags drack vi champagne och åt ost i solen på trädäcket på landet – alltså VÄDRET – och till middag åt vi trattkantarellsoppa till förrätt och en Mont D’or med surdegsbröd till varmrätt.

Idag är det söndag och Calle är as we speak och hämtar hem mat pga trötta och orkar inte laga något. Burgare och pommes till de andra, halloumisallad och lökringar till mig.

Fredag är alltid fredag, men den senaste tiden har torsdagar börjat segla upp som veckans favoritdag. Vi hämtar grönsaker vi beställt på REKO (och denna gången även honung och TRATTKANTARELLER) och om barnen somnar i någorlunda tid blandar vi en drink, pratar om allt och inget och lyssnar på musik. Igår var just en sådan kväll, och idag är det fredag och helg på intåg. Jag startar alltid fredagmorgonen på gymet med veckans sista yogapass, sen lämnar jag (och Sigge) Clara på föris och går sedan till Coop Avenyn och köper något extra gott till frukost. Vanemänniska? Förstår inte vad du pratar om…

Den här veckan började i uppförsbacke kan man säga och igår var min arg-som-ett-bi-dag. Idag är jag mer på jag-skiter-i-vilket-humör vilket känns uppfriskande jämfört med gårdagens läge. Tack, Pernilla, för emotionell support. Det är få människor som är inställd på precis samma sarkasmläge som jag, men hon är en av dem. Hade ni sett våra SMS-konversationer hade ni förstått. Hoho. Ok, jag ska bara överleva den här dagen också och avsluta med ett välbehövligt yogapass, sen är det nerförsbacke med NÄSTAN helg.

Ikväll ska vi äta burritos pga kanske världens bästa comfort food, men de här vegofärsbullarna i tomatsås är inte långt bakom. Jag använder alltid Anammas formbara färs, som jag tycker är den bästa.

Vegofärsbullar med basilika och parmesan i tomatsås
2 portioner + matlåda

500 g sojafärs
0,5 dl grädde
1 ägg
1 gul lök, fint hackad
1 dl parmesan, fint riven
salt, svartpeppar från kvarn
1 dl färsk basilika
1 burk hela tomater
1 liten gul lök, tärnad
1 klyfta vitlök, tunt skivad
salt, svartpeppar från kvarn

Blanda ihop ingredienserna till sojafärsbullarna och ställ åt sidan. Fräs lök och vitlök i en sauteuse, häll på krossade tomater och låt småputtra under lock. Forma lagom stora köttbullar och stek i rikligt med smör och olja tills de fått fin färg runt om. Lägg ner köttbullarna i tomatsåsen och låt puttra med några minuter. Ät med tagliatelle och riv över rikligt med parmesan precis innan servering.

Den här veckan har jag gjort något jag sällan gör. Jag har tittat på tv. Haha! Vilken skräll. Men vet ni, jag råkade sätta igång tvn just när en konsert med Eric Bibb satte igång, och den var helt fantastiskt bra! Efter den kom en otroligt sevärd dokumentär om Blue Note, det klassiska skivbolaget som gav ut några av de bästa jazzskivorna som finns. Kolla in båda om ni får möjlighet. Ok vänner, från tv-tips till baklängesmatsedeln, för det här har vi ätit i veckan.

I tisdags gjorde vi en stir fry på äggnudlar som vi åt med tofu, rödkål, lök och en riktigt het svartpepparsås.

I onsdags gjorde jag ett kylskåpsrens vilket resulterade i en slags texmexgratäng med cayennekryddad sojafärs, svarta bönor, purjolök och majs. På toppen låg ett täcke med ägg, crème fraiche och lagrad cheddarost. Som tillbehör hade vi en salsa med slattar på tomater, färsk gul lök, koriander, mango och jalapenos.

I torsdags stekte vi vietnamesiska pannkakor på rismjöl, ägg och kokosmjölk. De fyllde vi med kålrabbi, morötter, mungböngroddar, svamp och koriander och till det hade vi en sötsur sås med sesamolja, soja, pressad lime och chili.

I fredags kom vänner över på pizza. Till efterrätt åt vi Världens Godaste Getost, en bit Brie de Favières och en plommonmarmelad och kanel och ingefära som jag kokade ihop på några överblivna plommom jag hittade i kylen.

I lördags åt vi tacos! Den hederliga gamla taco-varianten med allt det där man brukar ha på – grönsaker, salsa – ni vet.

Idag är det söndag och eftersom vi sladdade in på vår gata i stan lagom till middagstid köpte vi med oss indiskt hem. Kikärtsgryta med mynta och lök till mig, butter chicken till de andra och naan med vitlök, pickles och papadoms till oss alla.

Vad livet förändras, ändå. Jag ramlade över några gamla meddelanden som jag skickat till en vän från förr. 2009. Tio år sedan (eller hundra, ingen vet säkert). Jag var i NYC, hon var i Sverige och livet var inte som det är nu. Det var på den tiden ingen hade barn, man dansade natten lång som om det inte fanns en morgondag och spontanitet inte var ett ord som samlade damm i garderoben. Det var på den tiden vi inte var ensamma kvar i stan, den tiden då man möttes upp efter jobbet för en drink. Eller tre. Sen kom Den Stora Förändringen. Barn föddes, hus köptes och några vänner började prioritera sömn framför häng. Och vi?

Vissa grillar året runt. Inte vi. Helgen som kommer är den sista, sen är jag klar. Finito. Kaputt. För mig hör grill till sommar, sol och bara ben och inte kyla, snö och vantar. Med det sagt – passa på att göra den här salladen till helgen, om ni kan få tag på färsk majs vill säga.