En sak vi åt en hel del i somras är risoni. Vanligtvis gör vi en endaste rätt på den risliknande lilla pastan, men i somras gick vi bananas och gjorde en sallad med ugnsrostade grönsaker. Otroligt gott tillbehör till något grillat! Gärna med en kall sås till.

Jag och Clara cyklade en dag till Bosses i Ödsmål och köpte med oss nyskördade lökar, zucchinis och tomater så de ugnsrostade vi tillsammans med en hel vitlök (med skal) och lät gå en lång stund så de blev alldeles mjuka, gojsiga och söta. De blandade vi sedan med kokt risoni (men inte vitlöken för den skalade vi och blandade ner i majonnäs) med färska örter, salt och nymald svartpeppar. Ett glas kallt vitt vin till det. Underbart.

Våra grannar förser oss med kantareller från sitt sommarställe i skogen, och vi har fullt sjå med att äta upp dem alla. Kantarellerna alltså, inte sommarställena i skogen. Lyxproblem, jag vet. En hel del har jag fryst in, men ett gäng stekte vi på och stoppade ner i en kantarellpasta eftersom barnen tycker det är något av det godaste som finns. Vi med, för den delen…

Orecchiette är min favorit-pastasort, alla dagar i veckan, och den gjorde sig alldeles utmärkt tillsammans med en krämig sås. Jag har som vanligt inte ett recept utan har mest höftat fram det hela. Stek kantarellerna i torr panna tills de vätskat av sig, tillsätt en klick smör och lite grädde. I med en näve fint riven parmesan, kanske lite svampfond om du har det hemma. Massor med salt och nymald svartpeppar. Blanda ner med den al dente-kokta pastan. Massor med riven parmesan på toppen, såklart. Ungefär så.

Vi har spenderat dagen på havet, gjorde pizza när vi kom hem och ligger nu utslagna på soffan och tittar på Rear Window för tusende gången i ordningen. En av mina ABSOLUTA favoritfilmer genom tiderna. Den och The Birds, tror jag.

För några dagar sedan gjorde vi åter igen den här galet goda, ljumna pastasalladen signerat Jennie Walldén. En storfavorit här hemma!

Ljummen pastasallad med kronärtskocka och burrata
4 portioner

400 g pasta
1 zucchini
1 aubergine
1 röd paprika
1 rödlök

1 burk kronärtskockshjärtan
40 g rucolasallad
2 burratabollar
0,5 dl rostade mandlar, grovt hackade
olivolja (att ringa över grönsakerna vid rostning)
1 vitlöksklyfta, riven
parmesanost, riven eller hyvlad
salt & nymald svartpeppar

1 burk kronärtskockskräm
4 msk olivolja
0,5 dl vit balsamvinäger
1 vitlöksklyfta, riven

Sätt ugnen på 250 grader. Koka pastan och häll av vattnet i ett durkslag och häll sedan på kallt vatten så pastan blir sval. Ställ åt sidan. Skär zucchinin, auberginen, paprikan och rödlöken i lagom små bitar. Lägg i en ugnsform. Ringla över olivolja och riv över vitlök. Salta, peppra och vänd runt. Rosta i ugnen tills de blivit mjuka och fått lite färg, det tar ungefär 20-ish minuter. Vispa ihop alla ingredienser till dressingen och smaka av med salt och peppar. Låt de inlagda kronärtskockorna rinna av i en sil. Lägg pastan på ett stort fat. Lägg på grönsakerna, kronärtskockan, rucolan och hyvla över parmesan. Häll på dressingen och vänd runt salladen så att allt blir täck. Toppa med burrata och rostad mandel.

För några veckor sedan hade vi en heldag med ledningsgruppen på Tjörn, och till middag lagade vi en supergod zucchinipasta med citron och pinjenötter som vi gjorde hemma några veckor senare. Galet god! Ska försöka odla zucchini någonstans i år tänker jag.

Jag använde mindre grädde än vad som står i receptet och tyckte den blev krämig och god ändå med lite extra pastavatten. Receptet har min kollega hittat på någon blogg, men oklart vilken dessvärre. Hoppa inte över pinjenötterna, de gör typ hela rätten!

Krämig zucchinipasta med citron och pinjenötter
4 portioner

tagliatelle för 4 portioner
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 medelstora zucchinis
3 dl grädde
1-2 dl pastavatten
1 st citron
1 dl riven parmesan
1 näve hackad persilja
salt, nymald svartpeppar
chiliflakes om man gillar det
rostade pinjenötter, hackad persilja och extra parmesan till servering

Koka tagliatelle i saltat vatten enligt anvisning på paketet, och glöm inte att spara 1-2 dl av pastavattnet till såsen. Hacka lök och vitlök, fräs i en stekpanna med olivolja tills löken är mjuk och glansig. Häll över den stekta löken på ett fat och hacka eller skiva långa, smala remsor av zucchini – perfekt att använda en osthyvel! Stek zucchinin i olivolja i några minuter och salta, peppra och dra på några chiliflakes. Häll på den stekta löken med grädde, ost och pastavatten och låt småputtra i 3 minuter-ish. Riv citron och parmesan och häll över såsen. Smaksätt med citronjuice och häll ner pastan över såsen och vänd in såsen i pastan. Rosta pinjenötter i en torr het stekpanna och strö över pinjenötter och parmesan.

Det var i somras som Minna och Manne bjöd på den här godbiten till rätt, när vi kom till vårt älskade Åland efter en heldag i bilen. Galet gott, enkelt och perfekt med ett glas vin.

Receptet kommer från Ica (och gnocchis köper vi färdiga i kyldisken, ambitiösa gör egen).

Gnocchi med ärtor och citronmascarpone
4 portioner

125 g mascarpone
2 msk färskpressad citronjuice
1 msk finrivet citronskal
2 krm salt
1 schalottenlök
400 g färsk potatis gnocchi
2 msk smör
2 msk rapsolja
250 g gröna ärtor
2 krm salt
65 g färsk bladspenat
1 dl hackade rostade valnötter
hyvlad parmesan
nymalen svartpeppar

Rör ihop mascarpone med citronjuice, citronskal och salt. Skala och skriva löken tunt. Stek gnocchin i smör och olja tills den mjuknar och får färg. Tillsätt lök, ärtor och salt och stek ytterligare någon minut. Vänd ner spenaten. Lägg upp på tallrikar och toppa med en klick citronmascarpone. Strö över valnötter och parmesan.

Semestervecka nummer två fortskrider och vi skrotar omkring här hemma hos mamma och pappa. Idag vaknade vi till regn och har inga planer alls förutom att baka kanelbullar. Kanske jag och Calle går på bio ikväll och ser Oppenheimer. Vi har lyssnat på ett helt gäng poddar under bilresorna till och från Frankrike, och inte sällan har de haft koppling till kärnkraft och atombomber. P3 har några bra dokumentärer, både om katastroferna i Fukushima och Tjernobyl, men också ett avsnitt som handlar om kärnkraft i Sverige. Rekommenderas!

Innan vi gick på semester lagade vi en supergod och snabb pasta med halloumifärs. Vi blev bjudna på det här hos våra vänner på Orust, och det var en riktig höjdare måste jag säga! Kommer bli en stående favorit när vardagen drar igång igen.

Halloumifärs
4 portioner

1 gul lök
1 stor vitlöksklyfta
3 msk tomatpuré
2 paket halloumi
1 burk krossade eller passerade tomater
salt, nymald svartpeppar
paprikapulver
torkad oregano
chiliflakes

Finhacka lök och vitlök och fräs i olivolja i en stekpanna. Rör ner tomatpuré och paprikapulver och låt fräsa med i några minuter (och tillsätt eventuellt mer olivolja om det blir för torrt). Riv halloumi grovt och rör ner i pannan. Stek i några minuter så att halloumin får lite färg, rör sedan ner en burk krossade tomater och rör runt. Smaka av med salt, nymald svartpeppar, torkad oregano och eventuellt mer paprika. Toppa med chiliflakes.

Vilken vecka. Det har varit helt galet varmt inne i stan, och vi har varvat besök på Plaskis i Majorna med skolavslutning, Lisebergsbesök och hemmahäng i vår tjugofemgradiga lägenhet. Nu har Clara gått sin sista dag på Landalaskolan, eftersom vi hastigt fick reda på att den kommer att läggas ner till höstterminen. En sorg både för henne och för oss, och den senaste månaden har var en strid ström av sura mail till beslutsfattare, osäkerhet inför om hon får gå på en ny skola vi själva har valt tillsammans med sin BFF och ledsamhet eftersom Clara har tyckt att det har varit jobbigt. Sen trodde vi att det hade löst sig, sen hade det inte alls gjort det och nu väntar vi på besked för att se hur hösten kommer att se ut. JESUS. Nåväl, vi kommer sakna henne coola pedagoger och den fina, fina lilla skolan som har varit en av Göteborgs minsta. Men, vi är också tacksamma att hon fick förmånen att gå sina första år i skolan där. Det har varit toppen, och Clara har älskat det!

Ikväll är Calle på Metallica som spelar på Ullevi, och jag och kidsen är hemma. Pasta blir det inte till middag, men däremot en egg salad sandwich till mig och våfflor med lax, gräddfil och gräslök till barnen. Förra helgen åt vi den här godbiten till pasta, vars recept jag hittade i ett gammalt nummer av  Allt om Mat.

Linguine med pistagepesto, rostade tomater och burrata
4 portioner

350 g linguine
400 g körsbärstomater
1 msk olivolja
0,5 msk balsamvinäger
salt, nymald svartpeppar

1 stor kruka basilika
1 stor vitlöksklyfta
2 dl rostade och saltade pistagenötter
50 g fint riven pecorino eller parmesan
2 dl olivolja
salt, nymald svartpeppar

100 g burrata eller mozzarella

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg tomaterna i en ugnssäker form och ringla över olja och vinäger. Strö över flingsalt. Vänd runt tomaterna och rosta mitt i ugnen tills de fått fin färg och blivit mjuka, det tar 15-20 minuter beroende på ugn. Jag gjorde mina i vår vedeldade uteugn så har lite svårt att uppskatta värmen där.

Repa bladen från basilikan och skala och skiva vitlöken grovt. Lägg i en hög bunke tillsammans med resten av ingredienserna till peston och mixa tills du har den så grov eller finmixad som du vill ha den.

Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen. Häll av (spara lite av pastavattnet!) och blanda ner peston, och eventuellt pastavatten om det behövs. Lägg på ett fat och toppa med tomater, mozzarella eller burrata och eventuellt lite extra riven pecorino och några basilikablad.

Att äta pasta och dricka ett gott vitt vin till har blivit en helgfavorit hos oss, oavsett om det är hemma eller på restaurang. För ett tag sedan gjorde vi en misosmörspasta med shiitake som var magisk, och vi drack en chardonnay från Jura till som passade perfekt.

Helgens pasta kommer här! Vi gjorde denna när vi var i Skåne senast och jag längtar redan efter nästa gång vi ska äta den – precis så god är den. Receptet kommer från Matplatsen.

Sist jag var hemma hos mamma och pappa länsade jag deras samling av tidningar och fick med mig en hel hög Buffé med mig hem. I senaste numret fanns en hel del fina recept med färsk majs, som ju är i säsong nu. I lördags gjorde vi den här fina Cacio e pepen med majs i.