The leaves of brown came tumbling down, som Bing Crosby sjunger. Det börjar bli kallare på morgnarna, det märks. Solen går ner snabbare bakom taket och eftermiddagarna som bjuder på sol blir färre och färre men i torsdags, efter en jobbig dag, bjöd vädret på en varm, stilla eftermiddag och jag njöt av en kopp te på trappan. Vad lycklig man kan bli av en lugn stund när hjärnan och tankar rusar genom huvudet.

Igår åkte vi till Skåne och spenderar helgen här. Solen skiner, jag ska baka kardemummabullar med mamma och imorgon är det den mest högtidliga av alla högtidliga dagar – valdagen. Men först ska jag njuta av en lördag med inga planer. Äta middag med mina nära, ta en bastu, sitta på trappen och njuta av solen. Tack livet, för det.

Jag tycker alltid att det känns som att barnen växer så fasligt över sommaren och plötsligt tittar man på dem och inser att de inte är riktigt samma som de var när skolan slutade. Eller jo, samma goa och finurliga ungar, men med nya lärdomar och erfarenheter från de senaste veckornas långa, långa sommarlov, som har varit toppen om man frågar dem.

Jag har haft den lugnaste semestern på länge. Legat i hängmattan när tillfälle funnits. Inte läst en enda bok. Inte stressat över att jag inte läst en enda bok. Lyssnat på oändligt många P3 Historia och har dykt ner i allt från Raoul Wallenberg till Marie Curie. Njutit av solen. Njutit av att det inte har varit sol så det är socialt accepterat att spendera en hel dag inomhus. Tränat när lust har funnits. Druckit kopiösa mängder iste. Badat flera gånger i Delsjön, vilket i sig är en stor skräll eftersom jag är en sådan som (citat) inte badar i insjöar. Men Delsjön är ju inte som alla andra vanliga, läbbiga insjöar. Den är som ett eget litet hav med klart vatten och fina klippor runtom.

För att komma bort lite åkte vi till Malmö och lånade ålänningarnas lägenhet, till barnen stora lycka. De ville aldrig åka hem, men vi vara alla eniga om att det var tomt utan våra vänner där. Vi åt långlunch i Saluhallen varje dag. Clara badade i Öresund. Vi åt ganska mycket ost och drack iskallt, vitt vin.

Calle har byggt trädäck på framsidan av Lilla Funkis. Den stora konstruktionen är klar, men innan sommaren är slut ska det byggas till två små delar, en för en liten del där vi ska ha två fåtöljer och ett litet bord – eller drinksektionen, som jag skämtsamt kallar det. Efter det ska vi stenläggare en liten del utanför trädäcket med smala, mörkgrå marktegel i fiskbensläggning. Det ska bli vår lilla, lilla uteköksdel där Oonimodulen, grillen och Muurikkan ska stå. När det nu blir av.

Drinkar har vi druckit, och god mat har vi ätit. Som vi ofta brukar, på sommaren. Vi har också varit lata och köpt mat när orken inte har funnits där. Ibland har det blivit mackor. Nudlar. Snabbmakaroner med ketchup. Otaliga liter med flädersaft.

Minst en glass om dagen har det blivit också. Minst. Nu kör vi några veckor sensommar innan vi får stänga det här kapitlet, för den här gången.

Barnen har snart varit lediga i tre veckor redan, och imorgon är det dags för både mig och Calle att gå på semester. Det ska bli skönt att sätta auto reply på mailen och inte tänka på jobbet på en stund, och den här sommaren har vi bokstavligt talat noll planer. Vi ska bara vara hemma och skrota i vårt lilla hus. Träffa kompisar. Vara ensamma. Hälsa på familj. Laga massor med god mat. Bada. Åka ut med båten. Njuta.

Har vi lite ork ska vi bygga ett litet, litet utekök i vår lilla, lilla trädgård. Det hoppas jag vi ska få till! Nej, nu ska jag ordna med mat innan Calle och kidsen kommer hem från badet.

Igår dukade vi upp lite fika och njöt av årets första, svenska jordgubbar. Visst är det något speciellt ändå med att få smaka på de små, röda goingarna tillsammans med gräddmjölk och socker. Finns inget som lovar sommar så mycket som det, tror jag.

Förutom att fika hann vi även med att plantera ner två murgrönor vid vårt nya staket, och ett blåregn som ska få klättra på vår ena spaljé vid uteplatsen. Ska bli spännande att se om den växer till sig tills nästa sommar! Det hoppas jag på.

Jag kallar dem för Z Scout, eller kanske ska jag skriva att jag kallar oss för Z Scout. Ett litet gäng som träffades för att halva styrkan gick Z tillsammans på Chalmers när det begav sig. Barn har tillkommit, hundar likaså. Och nu har vi fått en fin liten vana av att träffas någon gång per termin, i en scoutstuga mitt ute i skogen med en ljuvlig liten sjö som granne.

Det finaste lilla gäng man kan tänka sig. Helt kravlöst. Prat om livet. Svårigheter och glädjeämnen. Ingen prestige. Bara fina vänner, god mat och för vissa ett bad (eller två).

April sprang bokstavligt talat förbi och helt plötsligt blev det maj. Det känns ju ofta så när schemat är fullt. Min dator har legat och skrotat på okänd plats i huset och jag har prioriterat annat. Som att fixa i vår lilla trädgård. Plantera om mina små träd. Njuta av vädret. Sitta på trappen och ta ett glas rosévin i väntan på att solen ska gå ner bakom grannhuset. Fira födelsedag. Träna. Fundera över livet. Köra i skytteltrafik till Fiori vid St Sigfridsplan för att köpa krukor, kryddväxter och allt annat man behöver till sin lilla trädgård. Hänga med barnen. Lite så ser livet ut just nu.

Calle bygger staket och Frasse är övertygad om att mitt (tilltänkta) fågelbad på baksidan är hans nya, jättestora vattenskål så cirka noll fåglar har hittills vågat sig dit. Undrar varför (inte). Trädgården börjar blomma ut och vi väntar på nya utemöbler som kommer vilken dag som helst. Som vi längtar efter det!

Vi har inlett sunkhakssafarin tillsammans med M&S. Eller ja, egentligen vore det synd att kalla det för sunkhak för vi har än så länge hamnat på en riktig pärla här i området. Frasse var med och skötte sig galant. Igår var jag och barnen tur och retur till Skåne för att vara med på konfirmation för F, som jag hade en äran att få vara en del av. Solsken och lunch vid poolen efteråt, en lunch extra allt som min otroligt grymma syster svängt ihop.

Det bjuds inte på så mycket solsken idag men en söndagsnegroni kanske vi får till ändå. Nu ska jag äta pannkaksfrukost och ta en sväng med Frasse innan vi får se vad vi tar oss för idag.

Påsken markerar ju ett slags skiftbyte mellan vinter och vår. Tjocka jackor kan hängas på vinden, man kan sitta på trappen i korta perioder och njuta av att solen värmer. Vinterplanteringen ut, vårblommor in. Jag och Clara åkte häromdagen till den gulliga lilla handelsträdgården i Kålltorp och köpte med oss lavendel, olivträd och murgröna som fick samsas i krukorna på framsidan. Det lilla fågelbadet har fyllts på med vatten och väntar på besökare som Frasse ivrigt spanar efter när tillfälle ges.

Vi spenderar påsken delvis på annat håll, men ser fram emot att landa hemma med fint väder efter helgen igen. Staket ska byggas, påsklov ska njutas av och uteplatserna ska förberedas inför att utemöblerna levereras om några veckor. Det finns att göra, med andra ord.

Det har varit en vecka med många minusgrader men också mycket sol, skratt och häng med familjen. Årliga pingisturneringen har gått av stapeln och vi har kämpat på i backen i den mån det har gått, trots iskyla. Hundarna har levt livet i snön och när vi har åkt skidor har de vilat hemma med mamma och pappa. Bastun har gått varm och kortleken likaså. Nu är det packning som gäller för imorgon bär det av mot västkusten igen, och jag måste nog ändå faktiskt säga att jag längtar lite hem till lillhuset. Det blir en veckas besök i vardagen innan det är dags för barnens sportlov, så det blir en lagom upptrappning.

Ett rent litet hus och tända ljus. Miles Davis Kind of Blue i LP-spelaren. Pizzadeg på jäsning och funderingar på vad vi ska ha för drink ikväll. Trött hund efter lång skogspromenad och fredagsmysiga barn som ser fram emot helg. Det gör jag med.

Det är sista dagen på jullovet för Clara och Sigge och vi vaknade i morse till tre decimeter nysnö som föll över natten. Frasse har farit omkring som en dammsugare i vår lilla trädgård för att leta efter sina tennisbollar som ligger gömda där under all snö. Calle har börjat jobba men jag har välförtjänt semester resten av veckan och ser fram emot en lugn avslutning på den här ledigheten. Det har varit så härliga dagar den senaste veckan. Vi har ätit goda middagar. Lyssnat på musik. Jag har bakat bröd. Barnen har åkt pulka. Frasse har vilat. Vi har tittat på film. Druckit drinkar. Gått promenader i en snötäckt skog. Har jag sagt att jag älskar vintern? Jag älskar vintern.

Alltså jag VET att jag lämnade den här någonstans…