Mitt inte-så-uttalade nyårslöfte om att laga mer asiatisk mat har gått över förväntan, måste jag säga! Vi har lagat en hel del indiska grytor, gjort pad thai på riktigt och senast gjorde vi en übergod glasnudelsallad som var en riktig höjdare.

Receptet hittade jag hos min kompis Therese som (förutom att vara fenomenal på att laga mat) råkar vara en barndomskompis från Skåne. Mången dagar har vi spenderat tillsammans (och those were the days och allt det där…)

Glasnudelsallad med tofu
4 portioner

50 g cashewnötter, neutrala
1 msk solrosfrön
2 msk sesamfrön
200 g glasnudlar
1 romansalladshuvud
1 stor morot
1 knippe rädisor
0,5 gurka
1 stor bunt koriander
3 salladslökar
1 ask krasse
1 ask alfalfagroddar
1 paket tofu
(soja och sesamfrön)
100 g gari
2 lime, saften
1 msk japansk soja
1 msk sesamolja
0,5 röd chili

Rosta cashewnötterna tillsammans med solroskärnorna och sesamfröna i en torr stekpanna på medelhög värme. Häll över i en skål när de fått fin färg och blivit lite glansiga. Riv salladen grovt, lägg glasnudlarna i en bunke med salt och häll på kokande vatten och låt stå ett par minuter innan du häller av och sköjer nudlarna med kallt vatten. Skär tofun i mindre bitar, stek på medelhög värme och häll på lite soja och en näve sesamfrön i stekpannan. Riv moroten, skiva salladslöken, dela rädisorna och kvarta gurkan i halvcentimetertjocka bitar. Blanda alla ingredienser till såsen. Montera salladen på ett stort fat – roman i botten och strössla sedan över resten av grönsakerna och lägg på nudlarna. Toppa med groddar, krasse, koriander och dressing.

Med handen på hjärtat kan jag erkänna att jag egentligen inte är speciellt förtjust i polenta. Har provat det lite här och var och tyckt att det mest smakar… jag vet inte. Gröt, kanske. Men så lagade våra vänner Johan och Johannah den här fantastiska rätten till oss (signerad Mathias Dahlgren!) och jag blev såld. På direkten.

Jag åt en vegetarisk variant med stekta (och väl saltade) skogschampinjoner och det gjorde sig riktigt fint tillsammans med den krämiga (och ganska mäktiga!) polentan.

Vinbräserade oxkinder med tryffelpolenta och parmesan

5 portioner

5 oxkinder

1 liter rött vin

0,5 liter kalvfond

(bindgarn)

salt, nymald svartpeppar

olivolja (till stekning)

62 g polenta

0,5 liter kycklingfond (eller grönsaksfond)

2,5 dl grädde

tryffelolja efter smak och tycke

25 g riven parmesan

salt, nymald svartpeppar

(skogschampinjoner för en vegetarisk variant)

Putsa oxkinderna fria från yttre senor och hinnor samt skär bort den stora senan som finns i mitten. Bind upp, krydda och bryn runt om i en het stekpanna med lite olivolja. Lägg över köttet i en gryta och täck med vinet och fonden. Koka upp och sjud därefter tills köttet är helt igenom mört, vilket borde ta 3-4 timmar. Plocka upp köttet ur koket, låt svalna, avlägsna bindgarnet och skär köttet i skivor. Reducera vin och sås till såskonsistens, smaka av. Sila såsen och värm köttskivorna i såsen.

Koka upp kycklingfond och grädde. Tillsät polenta och koka under konstant omrörning tills polentan är ordentligt urkokt och har en krämig konsistens, vilket borde ta ungefär 30 minuter. Späd eventuellt med mer grädde om det behövs. Smaksätt med tryffelolja, salt och svartpeppar. Vänd ner riven parmesan. Lägg polentan i botten, toppa med köttskivor och ös med sås. Strö över parmesanost precis innan servering.

Helgen har, som vanligt, passerat i fast forward-mode och vi har varit på dop, haft besök av mina föräldrar och dessutom hunnit med en storhandling deluxe på Coop. Idag är det söndagslunk som gäller och jag funderar (som alltid!) på vad vi ska äta ikväll. Högt på listan just nu står rotfruktspytt, ägg i tomatsås à la Ann-Louise eller pizza.

Våra vänner Johan och Johannah är hiskeligt duktiga på att nosa fram recept på saker jag själv aldrig skulle komma på att göra, och just därför är det så himla kul när vi lagar mat tillsammans. Receptet på den här råbiffen har de hittat i GP tror jag, och det kommer ursprungligen från restaurang Aquavit i NYC.

Råbiff med tryffelnobis och linfrökrisp

4 förrätter

200 g biffrygg

4 tsk selleri, finhackad

4 tsk gul lök, finhackad

4 tsk tryffelnobis (recep nedan!)

4 tsk rödbetsspad (från inlagda rödbetor)

4 msk linfrökriså (recept nedan!)

salt, nymald svartpeppar

Skiva köttet och kyl det. Skrapa med vass kniv i 90 grader så att tunna strimlor av köttet lossnar. Hacka köttet och håll det kylt tills ni ska äta (eller köp fint kött i saluhallen/affären och be dem mala köttet till er och hoppa över det här momentet).

1 ägg

2 msk dijonsenap

1 msk ljus miso

50 g svart tryffel (eller en skvätt tryffelolja)

1/3 dl kaprisjuice (från burkkapris)

majsolja

tryffelolja

salt, nymald svartpeppar

Mixa alla ingredienser till nobisen förutom olja i en matberedare eller mixer till en jämn smet. Droppa in olja samtidigt som smeten blandas i mixern. Smaka av med salt, peppar och tryffelolja.

1 dl danskt rågbröd, mixat till smulor

0,5 dl hela linfrön

olja

salt, nymald svartpeppar

Lägg brödsmulorna och linfröna i en stålsil. Värm upp tillräckligt med olja så du kan sänka ner silen i en stor kastrull. Fritera i ungefär två minuter, skaka försiktigt då och då. Låt rinna av på hushållspapper.

Vänd ner de övriga ingredienserna till råbiffen i köttet och smaka av med salt och peppar. Lägg köttet på tallrikar och servera med grönsaker, linfrökrisp och tryffelnobis. Servera direkt.

När Calle fyllde år för några helger sedan tänkte jag egentligen att vi skulle äta något helt annat men så blev det ändrade planer och jag hade typ tio minuter på mig att komma på vad han egentligen gillar, den där Calle. Då kom jag att tänka på den här köttbullegrytan som han ofta pratar om så den fick det bli. Vill man som jag ha vegetariska bullar finns det en länk nedan till de bästa vegobullarna jag vet.

Det där med “en skvätt” och “en klick” får ni förresten överleva för varken köttbullar eller sås brukar jag göra efter recept. Jag gör helt enkelt så som mina föräldrar alltid har gjort (blanda lite här, smaka av lite där) och det funkar utmärkt för min del. Ni behöver alltså inte ta gravallvarligt på måttangivelserna i det här receptet, ok?

Köttbullar med lingon, trattkantareller och cognac

4 portioner

(här är mitt favoritrecept på vegetariska bullar)

600 g nötfärs

0,5 dl ströbröd

0,5 dl grädde

1 liten gul lök

1 ägg

en klick dijonsenap

en liten skvätt cognac

1 msk enbär, mortlade

salt, nymald svartpeppar

1 msk vetemjöl

2 msk smör

3-4 dl vispgrädde

1 dl mjölk

1 buljongtärning

en skvätt soja

en skvätt cognac

200 g trattkantareller

1 dl lingon

färsk timjan

Blanda ströbröd och grädde och låt dra en liten stund. Finhacka löken, mortla enbären och blanda i en bunke tillsammans med färs och ägg. Krydda med salt, nymald svartpeppar och en klick dijonsenap. Smaka av med en skvätt cognac. Forma till små köttbullar och stek på medelvärme i ca 5-10 minuter. Lägg köttbullarna på en tallrik och gör såsen i samma panna. Smält smör, häll på mjölet och vispa ordentligt. Tillsätt grädde och mjölk och vispa ordentligt tills såsen tjocknat lite. Tillsätt buljongtärning, cognac och soja och låt såsen småputtra några minuter. Stek under tiden svampen i en torr stekpanna tills all vätska kokat bort. Lägg ner köttbullarna i såsen, tillsätt svamp och lingon. Garnera med färsk timjan och servera med kokt potatis.

Idag väckte jag inte Calle med frukost på sängen och allt det där som man ska göra när någon fyller år. Calle är nämligen inte typen som a. är speciellt pigg på morgonen b. äter frukost hemma c. tycker det är världens grej att fylla år, så istället blev det en enkel presentceremoni innan han gick till jobbet. Ikväll blir det däremot drinkar ute, middag hemma och spelkväll med precis de spel som Calle vill spela. En födelsedagskväll helt i Calles stil, skulle jag våga påstå.

Innan jag lämnade Skåne igår var min pappa så snäll och lagade ett stort lass boeuf bourguignon till oss som vi ska bjuda på ikväll. Eftersom jag just nu har magkatarr deluxe blev det även en liten specialvariant till mig med kokta morötter och champinjoner (återkommer med recept!) men de andra ska äta den här varianten som just nu står till sig i kylskåpet: (Receptet hittade pappa på Vin & Gastronomi)

Boeuf Bourguignon

6-8 portioner

1,5 kg högrev

50 g smör

2 msk olivolja

100 g rimmat sidfläsk

3 gula lökar

3 morötter

2 msk vetemjöl

3 vitlöksklyftor, finhackade

1 flaska rött bourguignonvin

3 dl kalvbuljong

6 kvistar färsk timjan

3 lagerblad

0,5 dl persilja

1 tsk honung

salt, nymald svartpeppar

20 steklökar

20 champinjoner

Skär köttet i mindre bitar, ungefär 3*3 cm, och sidfläsket i något mindre bitar. Bryn köttet och sidfläsket i olja och smör och tillsätt grovt klyftad lök och skivade morötter. Salta och peppra. Tillsätt vitlök och mjöl när köttet fått fin färg och blanda ordentligt så att mjölet inte klumpar sig (alternativt blanda mjölet med lite vatten och rör ihop till en klumpfri smet och tillsätt). Häll i vinet, buljongen och kryddorna, koka upp och skumma av. Låt böffen sjuda i 3-4 timmar under lock på låg värme tills köttet är mört. Tillsätt honung och smaka av med salt och peppar. Strö över hackad persilja. Koka steklökarna i saltat vatten i 3-4 minuter. Spola av i kallt vatten och pilla bort skalen. Bryn i smör tills de fått fin färg och blanda ner i grytan. Kvarta champinjonerna och bryn tills de fått fin färg, blanda ner i grytan och rör runt. Servera böffen med kokt potatis eller ris. (I min familj är det alltid potatis som gäller!)

I lördags lagade Caroline mat till oss andra medan en nattade Ville (Fredrik), en drack öl (Calle) och en låg på soffan och åt chips och kände sig som Barbamamma eller möjligtvis en orm som just ätit en jak eller liknande (jag). Det är konstigt det där att inte orka riktigt lika mycket som man brukar men nåväl, det är väl bara att gilla läget antar jag. Till middag lagade Caroline en av de godaste grytorna som jag någonsin smakat – så god att jag drömde om den på natten och ville äta den till frukost. (Det gjorde jag inte, för övrigt.)

De andra åt samma gryta fast med lamm – väldigt närproducerat kött dessutom för det köpte vi med oss hem från Töllås Gård som ligger några mil bort. Om ni vill göra varianten med lamm behöver ni ungefär 1 kg lammkött (i receptet står det lammbringa i bitar men vi köpte lamm-grytbitar). Bryn köttet i omgångar och lägg i grytan, och fortsätt sedan enligt nedan.

Marockansk gryta
4 portioner + ev lunch dagen efter

3 msk olivolja
2 stora gula lökar
3 morötter
4-5 potatisar
1,5 tsk mald ingefära
salt, nymald svartpeppar
2 små kanelstänger
lite saffran, typ 1/4 g
0,5 tsk cayennepeppar
4 dl vatten (kanske mer)
1 grönsaksbuljongtärning
1 burk hela tomater
1 burk krossade tomater
3 små zucchinis
1 burk kikärter
färsk koriander
matyoghurt

Skala morötter, potatis och lök. Skär löken i grova bitar och morötterna i breda bitar på snedden. Lägg i en stor gryta tillsammans med olivolja och strö över alla kryddor förutom saffran. Stek hastigt och slå sedan på vatten, buljongtärning och tomaterna. Låt koka upp och småputtra i 45 minuter. Skär zucchinin i fjärdedelar på längden och sedan i sedan i mindre bitar. Lägg i saffran och zucchini, låt grytan småputtra i ungefär en halvtimme till. Lägg i kikärterna när det återstår 10 minuter och smaka sedan av grytan med salt och peppar. Strö över hackad koriander och rör i en klick yoghurt precis innan servering.

Hjälp, vad det har åskat inatt. Det satte igång runt 05 och höll på ett bra tag, och gick från småmuller till rejäla knallar som till och med fick Calle-jag-sover-igenom-orkaner-Ljungblad att vakna. Nu har jag precis gått upp och när man tittar ut syns det inte ett spår efter nattens oväder – solen skiner, havet glittrar och det är varmt. Idag fortsätter semesterlunken, Calle ska ut med sin segelbåt och jag ska, tja, jag vet inte. Läsa en bok kanske, ta ett dopp i havet. Vi får väl se.

Igår åt vi något som har blivit en riktig favorit den senaste tiden – ett recept signerat Markus Aujalay och som man hittar in hans kokbok Mat hemma och på krogen. De andra åt med lammracks och jag festade till det med en god vegetarisk biff. Ni får originalreceptet.

Lammracks med ugnsrostad potatis, oliver och syrad rödlök

4 portioner

2 lammracks

1 kg potatis (fast sort)

1 dl rapsolja

2 rödlökar, skurna i tjocka ringar

2 msk rödvinsvinäger

(rapsolja och smör till stekning)

4 vitlöksklyftor, grovt krossade

1 kvist timjan

8 romanticatomater, halverade

1 dl svarta oliver med kärna

200 g fetaost, smulad

rucola

salt, nymald svartpeppar

Halvera potatisen och lägg i en långpanna. Häll på olja och rosta i ugn på 220° i ungefär 20 minuter. Marinera rödlöken i rödvinsvinägern. Bryn köttet i olja i en stekpanna tills det fått fin färg. Tillsätt tre matskedar smör, vitlök och timjan. Fortsätt steka köttet i ytterligare någon minut och ös det regelbundet med smöret. Stäng av ugnen och lägg köttet och de halverade tomaterna över potatisarna i långpannan. Låt köttet steka färdigt i eftervärmen i ugnen tills det har en innertemperatur på 58°. Ta ut plåten och lägg på rödlök och oliver. Strö över fetaost och rucola, smaka av med salt och peppar.

Helt plötsligt blev det söndag och den ack så efterlängtade vardagslunken är tillbaka. Älskar det. Filmjölk till frukost, middag framför The Wire och tulpan-frenzy i lägenheten. Resor, högtider och semester i all ära men det här vanliga, det är fint det.

För några veckor sedan bjöd min partner in crime oss på de här oheliga köttbullarna från David Batras kokbok David Batras inte så tråkiga indiska mat. Right up my alley, som man brukar säga! Extra goda om man äter med en stor klick mango chutney eller några picklade citroner.

David Batras oheliga köttbullar

4 portioner

3 msk ströbröd

0,5 dl mjölk

0,5 dl vispgrädde

1,5 tsk mald spiskummin

1 vitlöksklyfta, riven

0,5 msk färsk ingefära, riven

500 g nötfärs

1,5 tsk salt

(de här vegetariska quornbullarna är finfina istället för köttbullarna)

1 dl vatten

2 dl grädde

1 kanelstång

1 krm cayennepeppar

0,5 tsk mald koriander

0,5 tsk gurkmeja

salt, nymald svartpeppar

1 kruka koriander

en näve mandelspån

Blanda ströbröd med mjölk, grädde och kryddor. Låt svälla ett tag. Blanda i nötfärsen, ägget och saltet. Rulla köttbullarna och stek i smör i några minuter. Häll i vatten, grädde, kanelstång, cayennepeppar, malen koriander och gurkmeja i stekpannan. Låt koka ihop i några minuter. Red såsen med lite maizena (utblandat i vatten) om den är för rinnig. Strö över en näve grovt hackad koriander och några mandelflagor. Servera med ris, en klick yoghurt och lite mango chutney.

Mina. Vader. Huga, säger jag bara. Att vara sjuk i ungefär hela december är knappast en bra uppladdning inför en skidsemester, kan jag meddela. Nåväl, med frekventa pauser i backen (alla behöver ju värma upp sig med en, erm, varm choklad lite då och då) kan jag överleva lite träningsvärk den här veckan.

Jag har nog aldrig följt ett recept på lasagne. Någonsin. Snarare kör jag man-tager-vad-man-haver-principen och slänger ihop lite vad jag känner för. Den här gången hade jag rucolasallad, spenat och keso som låg och skräpade i  kylskåpet och de gjorde jag en liten röra på istället för att göra bechamelsås. Det hela toppade jag såklart med – wait for it – västerbottensost. Svårt att räkna ut, jag vet.

Lasagne nr 325345345345

4 portioner + matlåda

600 g quorn- eller nötfärs

2 gula lökar

2 stora vitlöksklyftor

1 liten röd chili

2 dl rödvin

nästan 1 dl tomatpuré

1 burk cocktailtomater

1 burk krossade tomater

salt, nymald svartpeppar

grönsaks- eller kalvfond, någon matsked

tabasco, några skvätt

500 g keso

1 påse rucolasallad

1 påse bladspenat

1 vitlök

salt, nymald svartpeppar

lasagneplattor

riven västerbottensost

Gör såsen först – stek lök, vitlök, chili och färs. Häll på resten av ingredienserna och låt småkoka så länge du bara kan, gärna en timme eller så. I en annan panna – stek rucolasallad och bladspenat i lite smör, riv i en vitlöksklyfta och salta och peppra. Blanda i en skål med keso och ställ åt sidan. Sätt ugnen på 225° och plocka fram en stor form och smörj med lite olja. Lägg sås på nedersta lagret, lägg på lasagneplattor och lägg sedan på ett lager keso-rucola-spenat-blandning. Upprepa så många gånger det går innan formen är full. Toppa lasagnen med stora mängder riven västerbottensost, skjuts in i ugnen – ungefär 20 minuter. Lasagne är ju klart godast dagen efter så låt den svalna och ställ den i kylen över natten om du har tid med det. Annars – ät direkt, gärna med rivna morötter (med pressad citron på, såklart!) och en enkel sås på crème fraiche, riven parmesanost och riven vitlök.

Momas tobagokyckling är en riktig klassiker numera och förra helgen slog vi på stort och bjöd på det här när våra vänner kom över på middag. Calle gjorde en jätteladdning med kycklingvarianten till de andra och jag gjorde fyra portioner quornifierad tobagogryta till mig själv. Hatten av för den här, Moma!

Jag använder som sagt quorn men vilket köttsubstitut som helst går såklart bra.

Tobagogryta
4 portioner

1 lime, saften
1,5 msk ingefära, riven
2,5 msk curry
1,5 tsk timjan
3 vitlöksklyftor, rivna
0,5 gul lök, riven
1,5 msk bladpersilja, hackad
2 msk koriander, hackad
1,5 tsk salt
1,5 tsk nymald svartpeppar
2 tsk kinesisk soja
3 msk olivolja
1 stort paket quornfilé (alt 900 g kycklinglårfilé)
2 tomater, tärnade
resterande marinaden
0,5 gu lök, tunt skivad
1 burk kokosmjölk
1 tsk ättika
1 msk ketchup

Tina quornfiléerna och lägg i en plastpåse. Blanda alla ingredienser till marinaden och häll ner i påsen med quorn. Blanda runt ordentligt och låt sedan stå ett litet tag. Bryn quornfiléerna i olja och socker (ungefär 3-4 msk olja och 1 msk socker). Sockret ska bli mörkbrunt innan quornfiléerna läggs ner! Bryn tills filéerna har fått fin färg. Lägg i en stor gryta och häll på resten av marinaden, 1 dl vatten, tärnade tomater och den skivade löken. Koka ner tills ungefär hälften av såsen är kvar. Tillsätt kokosmjölk och ketchup och låt det hela småputtra i ca 20 minuter till. Smaka av med salt och peppar och tillsätt slutligen ättikan. Servera med ris.