Färdiga gnocchis är ju en riktig höjdare att ha hemma, förutom en liten detalj – våra barn tycker inte om det över huvud taget. De tyckte inte om grytan på bilden nedan heller för den delen, så just den kvällen när vi åt det här fick de ha något annat. Jag och Calle tyckte däremot att det var toppen, och grytan gjorde sig jättefin i matlådan dagen efter. Två tummar upp från oss båda, med andra ord. Den här ska vi göra igen.
Receptet hittade jag i ett höstnummer av Allt om Mat. Och skippa inte burratan, hittar du inte det i affären kan du köra på mozzarella istället tänker jag.
Linsgryta med salvia och tomat
4 portioner + matlåda
300 g okokta, röda linser
1 stor gul lök
2-3 vitlöksklyftor
400 g broccoli
2 msk olivolja
2 burkar krossade tomater
1 grönsaksbuljongtärning
3 dl vatten
1 dl balsamvinäger
2 tsk salt
1 paket färdig gnocchi
2 burratabollar
1 kruka salvia
olivolja
salt, nymald svartpeppar
Skala och hacka lök och vitlök. Dela broccolin i mindre bitar. Frös löken och vitlöken i olja i en stor gryta i några minuter och tillsätt tomaterna, linserna och buljongtärningen. Häll på vatten och vinäger och låt sjuda under lock i ungefär 10 minuter, Blanda ner broccolin och låt sjuda ytterligare 10 minuter tills linserna är mjuka och broccolin är al dente. Smaka av med salt och nymald svartpeppar. Koka gnocchin i lättsaltat vatten tills de flyter upp till ytan. Hetta upp salvia, en klick smör och olja i en stekpanna och bryn gnocchin tills den fått fin färg. Lägg upp grytan och gnocchis på en tallrik, dela en burrata och lägg ovanpå. Toppa med salviablad, olivolja och nymald svartpeppar.
Jag har varit på vift i veckan och det har varit fullt upp, minst sagt. Då är fredagar som igår rena semestern. Jobb halvdag, lunch med Calle och sen tvärflöjtslektion och fika på Kampanilen med Clara. Meditativt, nästan, att lyssna på när hon tragglar skalor med sin pedagog. Idag ska vi till landet. Jag ska plantera vitlök, om det inte regnar för mycket, och köpa en stor pumpa till barnen som vi kan ha på trappen.
För några helger sedan plockade jag fram en av mina favoritkokböcker – Det Gröna Asien av Rain Lundström. Vet att jag nämnt den här innan och vi lagar mycket från den, och senast blev det General Tsos Tofu. Verkligen gott, som i princip allt vi lagat från den boken.
General Tsos Tofu
4 portioner
Tofu
400 g fast tofu
2 vitlöksklyftor, rivna
1 msk färsk ingefära, riven
3 msk japansk soja
1 msk srirachasås
0,5 msk sesamolja
1 msk agavesirap
6 msk majsstärkelseneutral olja att steka i
General Tsos sås
1 msk majsstärkelse
2 vitlöksklyftor, rivna
1 msk färsk ingefära, riven
0,5 dl agavesirap
1 msk japansk soja
2 msk risvinäger
1 tsk chiliflakes
3 salladslökar, grovt hackade
1 msk sesamolja
sesamfrön till garnering
kokt ris, till servering
Lägg tofun i press i en timme för att pressa ut vätska. Blanda vitlök, ingefära, soja, srirachasås, sesamolja och agavesirap till en marinad i en stor plastpåse. Blanda majsstärkelse och 2 msk vatten till General Tsos sås i en skål. Tillsätt resten av ingredienserna och blanda. Skär tofun i fyrkanter och lägg ner i marinaden och låt stå i en halvtimme. Häll av marinaden i en skål, lägg över tofun i en annan plastpåse och tillsätt 1 msk majsstärkelse. Förslut påsen med ganska mycket luft i och skaka påsen så att tofun täcks. Häll ner ännu en matsked med majsstärkelse och skaka igen. Upprepa med resterande majsstärkelse.
Hetta upp ordentligt med olja i en stor stekpanna där all tofu får plats utan att ligga ovanpå varandra. Stek tills den är gyllenbrun och använd en tång för att vända tofun – se till att alla sidor får stekyta. Ta upp tofun ur stekpannan. Spara lite av den gröna delen av salladslöken för att finhacka och garnera med. Hetta upp sesamoljan i en stekpanna och stek resterande salladslök så att den precis mjuknar. Häll såsen i pannan (tillsammans med resterna av marinaden) och rör om och låt puttra i någon minut tills såsen har tjocknat lite. Vänd ner tofun, toppa med salladslök och sesamfrön och servera direkt med ris.
Våfflor står högt i kurs hos oss, förutom hos Calle-våfflor-är-ingen-mat-Ljungblad. Tur att han inte läser här för jag är ganska säker på att han hade protesterat, men faktum är att han ofta tycker att han inte blir mätt. Tur då att jag har hittat lösningen på våra problem – potatisvåfflor. Helt klart mer mättande än den vanliga varianten. Och supergott!
Vi toppar med gräddfil, lök och västerbottensost, någon har lax och en annan har bara hallonsylt. Recept från Tasteline.
Potatisvåfflor
4-6 portioner
75 g smör
250 g fast potatis
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
3,5 dl standardmjölk
Smält smöret och låt svalna något. Skala och finriv potatisen. Rör ihop mjöl, bakpulver och salt i en bunke. Tillsätt mjölk och vispa till en jämn smet. Rör i den rivna potatisen och det smälta smöret. Hetta upp våffeljärnet och grädda våfflorna i omgångar. Lägg på ett galler så håller de sig frasiga.
Om det är något som har varit sommarens go-to-mat är det en nudelsallad med sticky tofu. Jag tröttnar aldrig (och åt det senast igår haha). Extra god blir tofun om den grillas, men stekpanna går såklart också bra.
Sticky tofu
Jag marinerar tofun så tidigt jag bara kan så att den får tid att gotta sig i kylskåpet. Ta fram en skål eller plastpåse och blanda i (jag gör olika typ varje gång så ni får se det som en skiss) ketchup, japansk soja (ungefär 1 dl av varje) och en skvätt rapsolja. Fyll på med honung (kanske 3 msk) och har kanske lite bbq-sås om du råkar ha det hemma. Ibland har jag även i sweet chilisås om andan faller på. Kryddar gör jag med chiliflakes (massor), svartpeppar (den ska vara grovmald, gärna mortlad och det ska vara en hel del) och en nypa salt. Skiva tofun från kortsidan i 1 cm tjocka skivor och lägg ner i marinaden. Låt ligga så länge du bara kan häll sedan upp tofun med marinaden i en ugnsform. Grilla skivorna på indirekt värme tills de har fått ordentligt med färg och är fasta – det värsta jag vet är sladdrig tofu så låt det ta sin tid… Pensla under grillningen skivorna med marinaden som ligger kvar i ugnsformen. När tofun är klar, lägg tillbaka i ugnsformen och pensla på ytterligare marinad, om det finns något kvar. Servera direkt.
Nu är det inte många dagar kvar på semestern innan vi packar ihop oss och åker mot stan igen. Det känns att det är sensommar. Rosorna har blommat ut, lammöronen likaså. Det är fuktigt på kvällarna och kyligare. Vi har inte spenderat många dagar i stan på några månader nu så det ska bli fint att komma hem dit också, även om blommorna antagligen har kroknat och dammlagret börjar närma sig några centimeter. Haha. Nåväl, först helg.
Det här har varit sommarens go-to-rätt. Originalreceptet är en italiensk kycklinggratäng signerat Tareq Taylor men jag har helt skamlöst gjort om den till en vegetarisk variant istället. Galet gott!
Tomat och basilikapanna med vegbiff
2 portioner
2 vegetariska biffar (jag använder alltid Anammas)
10 soltorkade tomater i olja, strimlade
1 klyfta vitlök, tunt skivad
1 nypa torkade chiliflakes
1 tsk torkad timjan
1 tsk torkad oregano
1 dl vatten
0,5 grönsaksbuljongtärning
1,5 dl matlagningsgrädde
1 dl parmesanost, fint riven
1 dl färsk basilika
4 färska tomater, halverade
salt, nymald svartpeppar
Stek vegbiffarna i olja och lägg åt sidan. Använd samma panna och fräs vitlök, soltorkade tomater, chiliflakes, timjan och oregano i någon minut (men se upp så att det inte bränns). Tillsätt vatten, buljongtärning och grädde och låt koka ihop i några minuter. Sänk värmen och rör ner parmesan, basilikablad och färska tomater. Smaka av med salt och peppar och strimla vegbiffen och lägg på toppen. Servera med ris och en stor grönsallad.
När vi är i Köpenhamn är det inte helt ovanligt att vi äter middag på La Neta på Istedgade innan vi åker hem, dels för att det är nära tåget och dels för att det är ett okomplicerat hak med goda drinkar, bra öl och god och enkel mat. Rustik kanske vi kan kalla den, till och med. Jag äter nästan alltid quesadillas och för någon vecka sedan gjorde vi La Neta-quesadillas på grillen. Varför har vi inte gjort det innan? Blev ju otroligt gott. Istället för att lägga två bröd på varandra steker vi ett med topping och viker över när osten har smält. Fyllde gjorde vi med rester från kylskåpet, och i en quesadilla kan man ju stoppa ner i princip vad som helst. Grym snabbmat, både för lata sommardagar och en gråmulen tisdag i oktober.
Quesadillas med potatis och svamp
2 portioner
4 små tortillaskal
1 paket champinjoner
4 små potatisar
2 dl riven cheddar, kanske lite mer
salt, nymald svartpeppar, chiliflakes
Koka potatis, gärna långt tidigare så att den är helt avsvalnad när du ska göra dina quesadillas. Stek svampen i en het stekpanna så att den får fin yta. Skiva potatisen. Toppa varje tortillaskal med svamp, potatis och ost. Toppa med salt, nymald svartpeppar och eventuellt chiliflakes. Stek i het och torr panna (vi grillade på vårt stekbord som vi har till vår kolgrill) och vik över tortillan när osten smält. Det går snabbt så håll koll!
Nu var det ett tag sedan jag lagade den här rätten för det var i början av sommaren när hela semestern låg framför oss och bubbel kunde drickas på vår nya uteplats. Those were the days. Men oj, vad gott det här var. En korsikansk klassiker! Bor du i Göteborg hittar du ost från Korsika på Hildas i Saluhallen.
Aubergine a la Bonifacienne
4 portioner
4 auberginer
200 ml mjölk
150 g vitt bröd, dygnsgammalt
200 g fint riven Brocciu (korsikansk ost) eller annan smakrik ost
1 vitlöksklyfta, riven
1 ägg, uppvispat
en nypa chiliflakes
50 g grovt hackade valnötter
8 basilikablad, grovt hackade
1 tsk Herbes de Provence
0,5 citron, zesten
2 msk olivolja
salt, nymald svartpeppar
Koka upp vatten i en stor gryta och låt det sedan sjuda. Lägg ner de hela auberginerna och låt de ligga där i 10 minuter. Häll av och låt svalna. Lägg brödet i en skål och häll över mjölken. När auberginerna är kalla nog att hantera – dela på längden och gröp försiktigt ut innanmätet med en sked. Lämna ungefär 5 mm från kanten så att auberginen håller sin form! Lägg aubergineskivorna på hushållspapper med snittytan nedan så att de vätskar av sig. Låt brödet rinna av om det finns någon mjölk kvar och krama ur det med händerna. Lägg i en stor skål tillsammans med aubergineköttet (hacka det grovt om det behövs), osten, vitlöken, ägget, chiliflakes, basilika, valnötter, Herbes de Provencekrydda och citronzest. Blanda ordentligt och smaka av med salt och nymald svartpeppar. Ringa olivolja över aubergineskalen och fyll sedan med fyllningen och packa väl.
Värm upp olivolja i en stekpanna och lägg ner auberginen med snittytan nedåt. Stek i 5-6 minuter och försök att inte röra dem i stekpannan. Ta sedan en stekspade och vänd försiktigt dem och stek i 4-5 minuter till tills de har blivit gyllenbruna. Jag förberedde mina såhär långt och värmde sedan på i ugnen precis innan servering. Toppa med riven ost, färsk basilika och olivolja och servera med grönsallad och en kall sås på till exempel fet crème fraiche, riven vitlök, svartpeppar och fint riven parmesan.
Vi har lugna dagar på landet. Efter två dagars lite-av-allt-väder (tänk: solsken, moln, skurar, åska, vindstilla och orkan) har vi nu istället ösregn av typen som aldrig någonsin verkar ta slut. Vi håller oss med andra ord inne så jag och Vera håller as we speak på att förbereda kvällens middag. Gott ska det bli!
Förrätt blir det ingen men ska ni festa till det ikväll kan jag rekommendera de här enkla, messmörskaramelliserade svartrötterna. Galet goda. Receptet kommer från Tommy Myllymäkis grymma kokbok Grönsaker, Tillbehör & Garnityr.
Svartrot karamelliserad i messmör
4 portioner
8 svartrötter
4 timjankvistar
4 msk matolja
50 g messmör
salt
Skala svartrötterna noga och skölj dem väl. Råstek med timjankivstarna i oljan i en stekpanna på medelvärme i 5-10 minuter tills svartroten är gyllenbrun och börjar bli mjuk. Tillsätt messmör och rör ihop och stek några minuter tills såsen karamelliserats och lagt sig runt svartroten. Smaka av med salt och servera genast.
Ah, att natta Sigge alltså. Inte som för de som bara “nä men jag lägger barnet och så somnar hen på två minuter sen har jag hela kvällen själv” osv. Ni förstår, man lägger Sigge, vi snackar lite, sen börjar det. Evigheten. Han ska snurra runt, leka tittut, “kolla mamma, fluga!”, uttrycka sitt missnöje över att behöva sova, sjunga lite och leka med sin Pingù för att sedan bli knäpptyst så att man börjar få upp hoppet om att han somnat. Jag försöker smyga ut, dörren knarrar och någon sätter sig upp i sängen och viskar “mamma, vart skaaaa du”. Ok, då börjar vi om igen… Så fortsätter det tills han pang bom slockar och jag nöjt kan smyga ut och få en timme för mig själv innan jag själv går och lägger mig. Med det sagt ska jag kanske också tillägga att det där med att natta barn är något av det mysigaste som finns.
Snart är den där timmen för mig själv slut så låt oss prata vegetarisk Bolognese. Vi äter inte det superofta eftersom jag tycker att vegetarisk färs ofta kan bli ganska tråkig och lite för mjuk i en sådan här sås, men den här såsen blev väldigt god faktiskt. Vi åt den häromdagen med strangolapreti och ett berg av parmesan.
Receptet hittade jag hos Ganska Vego och det blir en gigantisk sats med Bolognese. Passa på att frysa in eller gör typ piroger.
Bolognese
4 portioner + matlådor en masse
3 morötter
1 stor gul lök
2 stjälkar selleri
3 vitlöksklyftor
850 g formbar färs, Anamma
olivolja att steka i
2 dl vitt vin
3 dl mjölk
2 burkar hela tomater på burk
4 msk tomatpuré
2 msk grönsaksfond
2 msk soja
salt, nymald svartpeppar
Finhacka morötter, lök, selleri och vitlök och lägg i en stor gryta med en stor skvätt olivolja och fräs på medelvärme i 5-10 minuter tills det mjuknat. Tillsätt ännu en skvätt olivolja och häll på färsen. Bryn den ordentligt så att den får färg och yta. Smaka av med salt och nymald svartpeppar. Tillsätt vinet och öka värmen något så att vinet kokar upp. Klipp tomaterna i bitar och rör ner tillsammans med mjölk, tomatpuré, grönsaksfond och soja. Smaka av med salt och nymald svartpeppar. Lägg på locket och låt puttra i minst en timme och rör runt lite då och då under tiden. Servera med pasta och häll eventuellt över lite kokvatten i såsen om den blir för tjock.
Broccoli och ädelost är två av mina favorit-smakkompisar, gratäng är en riktigt vardagsräddare. Alla rätt till den här rätten (haha!) med andra ord. Går typ hem hos samtliga i familjen dessutom, barnen får en egen lite gratäng utan ädelosten eftersom det enligt dem är döden.
Perfekt med en stor grönsallad och en bit olivbröd.
Broccoligratäng med ädelost
4 portioner
600 g färsk broccoli
3 ägg
2 dl grädde
1 dl mjölk
3 dl riven cheddarost
150 g ädelost
salt, nymald svartpeppar
en näve småtomater
Sätt ugnen på 200 grader. Vispa ihop grädde, mjölk och ägg och smaka av med salt och nymald svartpeppar. Blanda ner cheddarosten. Koka upp broccolin i någon minut (jag tycker om när den är lite tuggig). Ånga av och lägg i en smord, ugnsfast form. Häll över äggstanningen och smula över ädelosten. Lägg ner småtomaterna. Grädda i 20-25 minuter tills gratängen fått fin färg. Låt gratängen svalna något och sätta sig några minuter innan servering.