Jag kommer ihåg när jag började skolan. Som om det var igår, faktiskt. Jag hade på mig en marinblå- och vitrandig sjömansklänning (där kragen alltid hamnade lite på sned) och vita strumpor med små spetsdetaljer på. Mamma var med mig, min fröken hette Eva och jag var nervös. Igår var det min tur att vara med när min Clara började i sin skola. Det är en helt annan tid och en helt annan värld men likväl stod vi där, hon och jag. Utan randiga sjömansklänningar men med hennes lilla hand i min, lite nervösa båda två. I min familj är ett klassiskt drag att vi inte är sådana som första dagen på något nytt liksom slänger oss in och känner oss helt trygga med en massa nya människor, och Clara är inget undantag. Mina gener, helt klart. Hon känner in, är svårflörtad, kollar av läget. Pratade länge och förståndigt med fröken om att hon faktiskt är lite blyg. Men det gick bra! För mig med (haha). Det kändes fint med pedagogerna från första stund och det känns tryggt att veta att det är med just de tre som Clara kommer spendera sitt första år i skolan. Och skolan, det är en liten pytteskola med inte speciellt många elever. Den ligger på en höjd uppe i Landalabergen med utsikt över Vasastan, och promenaden dit var riktigt fin. Det ska nog bli bra, det här!

Vi har en lugn första vecka efter semestern. Sigge smygstartade på föris idag och imorgon börjar Clara i förskoleklass. Helt nya vänner, helt nya pedagoger. Det fixar vår coola, lugna och modiga flicka alldeles galant såklart. Mamman däremot – inte så cool. Eller lugn. Eller modig heller, för den delen. Tänk om hon inte trivs? Tänk om hon inte hittar bra kompisar? Nä, nu får jag sluta. Det löser sig alltid. (Väl?)

Imorgon börjar vardagen igen och efter sex veckor på landet känns det helt klart märkligt att vara tillbaka i stan. Vår sista semestervecka har vi gjort allt man kan önska och lite till – åkt båt, badat, ätit god mat och slappat. Kolla in veckans middagar nedan.

I måndags gjorde vi zucchinibiffar med parmesan som vi åt med ugsnrostad potatis och citronyoghurt med honung.

I tisdags åt vi spaghetti med en gräddig sås med vitt vin, kantareller, parmesan och slätbladig persilja.

I onsdags gjorde vi enklast möjligast – en pastasallad med pesto, purjolök, fetaost och småtomater.

I torsdags var vi ute med båten så vi åt vi middag på en klippa ute i Stigfjorden. Vi hade med oss den här pajen med karamelliserad lök och svarta oliver, och en grönsallad till det.

I fredags åt vi pizza.

I lördags festade de andra till det med räkor, aioli och baguette och jag åt västerbottenpaj toppad med en klick gräddfil och rödlök.

Idag är det söndag och vi är tillbaka i stan. Ikväll hämtar vi definitivt hem mat, och vad det blir återstår att se – kanske indiskt, kanske thai. Eller sushi! Ingen vet säkert.

Både jag och min syster är sålda på saltgurka, så till den milda grad att pappa gör en rejäl laddning till oss varje år. Jag känner många som tycker saltgurka är svårt, och det kan det vara – de man köper är nämligen inte ens i närheten av så goda som de min pappa gör. Hans har rejält med untz och gör skäl för sitt namn om man säger så.

Så vad äter vi saltgurka till? Eh, allt, men helst som tillbehör till typ hamburgare, grillade smörgåsar, pytt i panna eller som på bilden ovan, till veg Stroganoff. Suhuupergott!

Pappas saltgurka

2 burkar saltgurka

1 kg hela Västeråsgurkor

10 dillkronor

20 blad av svarta vinbär

100 g pepparrot, tunna skivor

1 liter vatten

2.5 dl ättiksprit, 12 procent

0,5 dl grovt salt utan jod

1 msk socker

1 gul lök, skivad

en liten bit torkad, hel ingefära

1,5 tsk hel vitpeppar

0,5 tsk alun

Rensa, skölj och borsta Västeråsgurkorna. Lägg gurkorna i en saltlag (pappa tar en skål eller hink, lägger i 1 dl salt och fyller upp med vatten – lite oklara mått men det spelar inte så stor roll – och lägger sedan i gurkorna och lägger på en tallrik så att gurkorna är täckta med vatten) och låt stå över natten, eller ett par timmar om du har ont om tid. Skölj av gurkorna och stick sedan tre hål i varje gurka med en potatissticka. Skala och tärna pepparroten i små kuber. Koka upp lagen av vatten, salt, socker och ättiksprit tills allt löst sig. Låt svalna. Varva gurkorna i en väl rengjorda burkar upp till ca 2 cm från kanten. Toppa med några tärningar pepparrot, blad och dillkronor. Toppa burkarna med lagen och se till så att den täcker. Sätt på lock och låt gurkorna stå och mogna i ett svalt och mörkt utrymme i minst ett dygn men gärna i en hel månad. Förvara en öppnad burk i kylen.

När vår kompis Johan fyllde 40 år för några veckor sedan firade vi honom med champagne, middag och ett gäng goda viner. Till förrätt åt vi en magisk burrata med hallon, rostade korianderfrön och mängder med riktigt fin olivolja. Märklig kombination? Ja, man kan tycka det, men så ofta när det gäller Ottolenghis recept blir man överraskad över hur vissa smakkombinationer liksom bara fungerar.

Vi ska snart förbereda middag och packa in oss i båten men först – veckans middagar sammanfattade, såklart. Hoppas att ni har haft en fin helg! Vi hörs snart igen, vänner.

I måndags åt vi en potatis- och blomkålssallad med ärtpesto, kronärtskocka och tomater. De andra grillade flankstek till och jag portabellosvamp som jag toppade med parmesan. Till det drack vi en Rioja från 2005 som Bibbi haft i vår vinkällare ett, eh, tag.

I tisdags var vi hos vänner på middag. Till förrätt bjöds det på en vegetarisk ceviche (med ordentligt med chilihetta – supergott), till varmrätt åt vi pasta med pesto, parmesan och semitorkade tomater och till efterrätt hade jag med mig en key lime pie.

I onsdags åt vi råstekt potatis med purjolök och till det hade de andra kotletter och jag åt broccolibiffar. Till det hade vi även färskost med vitlök och örter.

I torsdags slirade vi in upp uppfarten lagom till middagstid efter en heldag på havet. Vi slängde ihop en cesarsallad som vi toppade med extra mycket dressing och krutonger. Till efterrätt åt vi mögelost och drack eiswein.

I fredags åt vi pizza.

I lördags gjorde vi hamburgare som vi toppade med ost, jalapenomajonnäs, grönsaker och jalapenomarmelad. Till burgarna friterade vi pommes.

Idag är det söndag och ikväll drar vi ut med båten och äter middag på någon klippa i Stigfjorden. Vad vi tar med oss är något oklart, antagligen skaldjur till Calle och västerbottenpaj till mig.

Så plötsligt tog vädret sitt förnuft till fånga. Äntligen. Värme, båtturer, middagar på trädäcket, dopp i havet och iste. Äntligen. Vi har vänner på besök här på landet och de andra åkte just ut en runda med båten och jag och Sigge hänger hemma. Det vill säga Sigge sover och jag svalkar mig i skuggan på trädäcket med ett glas iste och en white chocolate macadamia nut cookie. Det ni.

Ok, friterad avokado alltså. JESUS vad gott. Det enda negativa? Att det ska vara så förbannat svårt att hitta bra avokados…

Vi är tillbaka på landet efter några dagar i Skåne och planerna för resterande del av semestern är… typ ingenting alls. Veckan som har gått har bjudit på en hel del gott, som till exempel grillspett med oumph och grillad pizza. Kolla in baklängesmatsedeln nedan!

I måndags var jag i stan för att gå på yoga så efter en snabb sväng på stan köpte jag med mig mat från Saluhallen – pita fyllt med grillad aubergine, grönsaker, fetaost och valnötter. (Efterrätt när jag kom hem? En stor bit Beaufort,  haha).

I tisdags kom vi ner till Skåne och mamma och pappa bjöd på hamburgare i briochebröd som vi toppade med allt det vanliga – melted cheddar, gurka, tomat och sallad. Pommes som vi dippade i BBQ-sås hade vi som tillbehör.

I onsdags åt vi marinerade grillspett med zucchini, lök och oumph. Som tillbehör hade vi en sallad med cantaloupemelon, tomater, basilika och mozzarella.

I torsdags gjorde vi biffar med zucchini, soltorkade tomater och fetaost som vi åt med ugnsrostad potatis och tzatziki.

I fredags åt vi pizza.

I lördags var vi på kalas hos min syster hon hon bjöd på en jättebuffé med bland annat ostar och tomatchutney, kallskuret och potatisgratäng, ärtpesto, sallad med vattenmelon och feta, bröd och fröknäcke. Till efterrätt åt vi en glass på mascarpone, grädde och lemon curd, och så var det tårta förstås.

Idag är det söndag och ikväll ska vi äta pappas (vegetariska) kåldolmar som han skickade med oss när vi åkte hem igår. De ska vi äta med skysås, kokt potatis och rårörda lingon.

Jag sitter i köket hemma hos mamma och pappa med en sovande Nelson vid mina fötter. Det är tufft att vara världens gulligaste golden retriever, som ni hör. Pappa lägger in gurkor för fullt och jag ser fram emot att få med mig ett gäng burkar att ha på landet och i stan. Det finns inga bättre inlagda gurkor än min pappas, det vet ni väl?