Jag gör aldrig pastagratäng, aldrig, men för ett tag sedan fick jag det berömda rycket. Jag tyckte den blev väldigt god men Calle gjorde rynknäsa och var inte  riktigt lika imponerad som jag. Nåväl, han kan ju inte ha god smak när det gäller allt, eller hur?

Pastagratängen

4 portioner

4 portioner pasta, fullkorn

1 purjolök, lite mindre

200 g champinjoner

2 paprikor, grön och röd

4 ägg

3 dl mjölk

salt, nymald svartpeppar

(ev någon form av e-nummerstinn grillkrydda)

riven ost, gärna en stark variant

Sätt ugnen på 225°. Smörj en ugnssäker form och koka pastan. Strimla purjolök och tärna paprika i lagom stora bitar. Skiva champinjonerna och stek på hög värme tills all vätska försvunnit. Lägg allt i formen och smaka av med salt och peppar (och andra kryddor om du så önskar). Vispa ihop äggstanningen och häll den i formen, strö över osten och gratinera mitt i ugnen i ca 20-25 minuter.

PS. Här ligger annonsen för vår (finfina lägenhet) – in och köp! DS.

På Aska i Brooklyn åt vi något helt otroligt gott – überlångbakade jordärtskockor som blivit alldeles krispiga utanpå och mjuka inuti. Det bestämde jag mig för att göra i påskas när jag var hemma en hel dag.

Jag köpte ekologiska jordärtskockor, skrubbade dem lite lätt och satte in i ugnen (på en plåt med bakplåtspapper) 90 grader i sisådär 7-8 timmar. Holy guacamole, vad gott det blev! Vad man ska ha dem till har jag inte riktigt bestämt ännu – vi åt dem precis som de var – men tillbehör till typ allt, tänker jag annars.

Det där att man bara skulle äta ägg vid påsk är ju fånigt – i vår lilla familj äter vi ägg nästan varje dag, gärna till frukost. Calle pocherar och jag föredrar det kokt. Jag äter dessutom helst inte gulan (väldigt Charlotta, 5 år, jag vet) förutom vid ett tillfälle – när vi gör deviled eggs.

Deviled eggs

ungefärligt recept till 2 personer

2 ägg

3 msk majonnäs

1,5 msk dijonsenap

gräslök, lite lagom

tabasco, några droppar

paprikapulver

salt, nymald svartpeppar

Koka äggen tills de är hårdkokta. Skala, dela på hälften och gröp ur äggulan. Blanda med majonnäs, dijonsenap och finhackad gräslök. Smaka av med tabasco, paprikapulver, salt och nymald svartpeppar. Servera som tillbehör till nästan vad som helst.

Alltså, ärligt talat. Varma mackor, denna 80-talsklassiker. Hur gott är inte det? Och vem har inte under sin uppväxt fått det här till fredagsmyset framför 24 karat, Det kommer mera och allt vad det nu hette back in the days? Igår gick våra matdiskussioner från ”vi gör något fin-fint ikväll, något riktigt avancerat” till ”äh, what the hell – vi gör varma mackor…” Till det drack vi ett fint Pinot Noir-vin som vi sparat ett bra tag, och inte nog med det – vi tittade på Lejonkungen. Calle blev tårögd några minuter in i filmen och jag ville bryta ut i spontantdans till Hakuna Matata.

Hur som helst, varma mackor var det vi skulle prata om. Vad har ni på era? Gör ni i järn, i ugn eller stekpanna? Den här gången gjorde vi i ugnen och jag körde klassikern senap, ost (stark), ananas (krossad), tomat och massor med oregano på min. Calle, finsmakaren, körde dijonsenap (starkast), lök (finhackad), tomat, ost, oregano och någon läskig skinka med 200 e-nummer i.

Underskattat, säger jag bara, men inget för de coolaste matbloggarna i kvarteret – passar mig utmärkt, med andra ord. Nu ska jag njuta av sista dagen på påskledigheten, vi hörs i veckan!

Till den här übergoda svampanrättningen skulle vi göra en sås vi smakade en gång för längesedan och allt gick så bra tils vi tillsatte rödvinsvinägern. Då började den smaka… apa. Nu vet vi vad dålig (och billig) rödvinsvinäger kan göra med goda såser. Nåväl, tur för oss att vi hade den här goda svampen – receptet hittade jag hos (surprise, surprise…) Russinet.

Portabello med fyllning

2 portioner

2 portabellosvampar

0,5 purjolök

1 vitlöksklyfta

1 citron, skalet

salt, nymald svartpeppar

Den här veckan har min matlagningsinspiration varit på noll. Trött på pasta, orkar inte göra något avancerat och egentligen inte sugen på något särskilt alls, men tack vare kvällens snabba och fina middag börjar inspirationen krypa tillbaka. Tack Karin (eller snarare Peter!) för inspirationen – den behövdes klockan 16.58 på Hemköp tidigare idag.

Fyllda paprikor

2 portioner

2 paprikor, valfri färg

quornfärs, ungefär 200 g

1,5-2 dl vatten, ungefär
tacokrydda, the more the merrier
1 gul lök

olivolja

två klickar crème fraiche paprika & chili

1 dl lagrad ost, riven

Sätt ugnen på 200°. Skär av toppen på paprikorna och ta bort kärnhusen. Ställ de topplösa paprikorna i en ugnsfast form och mjuka upp i ugnen under tiden som du gör fyllningen. Finhacka löken och stek i olivolja på svag värme. Tillsätt quorn och låt fräsa en liten stund. Häll på vatten, rör runt och vänta tills quornen har blivit lite mjuk. Häll på tacokrydda och smaka av tills du tycker det är lagom starkt. Ta ut paprikorna ur ugnen, fyll med quornfärsen. Klicka på lite crème fraiche, toppa med ost och gratinera till osten har fått fin yta vilket borde ta ungefär 15 minuter eller så. Servera med sallad och en bit (knäcke-) bröd.

Plötsligt händer det. Ungefär så kan man definiera mycket i mitt liv, bland annat det faktum att jag allt som oftast kommer på (under de mest konstiga tillfällen) att jag ska göra något. Som de här vegobullarna, till exempel. Receptet har legat under favoritfliken allt sedan vi hade vår senaste tant-träff hos Russinet, men det var först under ett sällsynt tråkigt cykelpass som jag kom på att nä, nu är det dags. Jag säger då det – plötsligt händer det…

Det här bullarna är – för att använda ett uttryck jag missbrukar när jag pratar engelska – awesome. Som små vegetariska frikadell-stek-bullar med massor av smak. Perfekta för matlådan, hurra!

Russinets vegobullar

(Veggie balls, recipe in english)
ca 40 st

Jag har en nyvunnen faiblesse för bönor. Jag har alltid tyckt att bönor är helt ok – kanske lite tråkigt – men den senaste tiden stoppar jag i mig bönor som aldrig förr. Sist vi hade texmex-kväll hemma gjorde jag den här bönröran till – passar utmärkt till stora lass guacamole, massvis med salsa och hembakade tortillas. Receptet kladdade jag ner för hundra år sedan när jag bodde i USA så receptet är en skiss.

Bönröran – en skiss
(Lemony black beans, recipe in english)
8 portioner (som tillbehör)

4 cups (svarta) bönor (lägg i vatten över natten)

vatten så det täcker bönorna

2 tsk torkad oregano

2 lagerblad

1 stor gul lök, finhackad

1 chili, finhackad (mindre om du vill ha det svagare)
3 små vitlöksklyftor

några droppar tabasco
1 tesked spiskummin
3 teskedar pressad apelsin
1 lime, juicen och skal
en skvätt balsamvinäger

salt & nymald svartpeppar
färsk koriander, hackad

Lägg bönorna i blöt över natten. Skölj av och lägg bönorna i en kastrull. Täck med vatten. Lägg i oregano och lagerblad och låt koka upp. Sänk värmen så att det sjuder. Låt det sjuda tills bönorna är mjuka, vilket kan ta allt från 20 minuter till en timme beroende på hur stora dina bönor är. Stek lök, vitlök och chili i olivolja tills det är mjukt. Tillsätt resten av kryddorna, vinägern och apelsin- och limejuicen. Ta bort lagerbladen, häll av vatten om det finns sådant kvar (spara en liten skvätt) och tillsätt lökröran. Salta och peppra. Koka ihop lite, tillsätt mer chili om du vill ha det starkare. Garnera med koriander precis innan servering.

För några helger sedan satt jag på tåget hem från Stockholm och läste Kupé, ni vet den där tidningen man kan hitta i stolsfickan framför sig. Förutom en intressant artikel om Västerås (tänk att där är så mycket att se i Västerås!) hittade jag några fina recept, bland annat det här på vegetariska kåldolmar med dinkel, lagrad ost och svamp.

Kåldolmar, den vegetariska versionen
(Veggie cabbage rolls, recipe in english)

4 portioner

1 vitkålshuvud
2 dl dinkel (Saltå Kvarn har!)
300 g skogschampinjoner
1 gul lök, finhackad

1 vitlöksklyfta, riven
1 dl riven ost, gärna lagrad variant (ex cheddar)

2 dl quornfärs
1 msk äppelcidervinäger
1 msk ljus sirap
3 dl grönsaksbuljong
2 msk smör
salt, nymald svarpeppar

Innan man sätter igång med kåldolmetillverkningen måste man förvälla kålen så att bladen blir mjuka och enkla att vika ihop. Min pappa brukar lägga ner hela kålhuvudet i en stor gryta och sedan plocka av bladen efter hand som de blir mjuka. Så brukar jag också göra. Har man ingen stor gryta kan man istället plocka av bladen försiktigt från kålhuvudet (skär i så fall bort den nedersta roten!) och sedan förvälla i 5-6 minuter i vatten tills de känns mjuka.

Koka dinkeln tills den är mjuk (vilket tar ungefär 35-40 minuter om man vill ha den lite al dente som jag gillar). Stek finhackade champinjoner tillsammans med quornfärs, lök och vitlök och blanda sedan i dinkel. Smaka av med salt, svartpeppar och lite vinäger.

Skär bort den ”grova” nerven från vitkålsbladet, lägg på en klick av fyllningen och rulla ihop till en fin kåldolme. Upprepa med resten av bladen och lägg kåldolmarna i en ugnsfast form. Häll på buljong och toppa med lite ljus sirap  och smör och ställ i ugnen på 175° i 45-50 minuter tills kålbladen fått fin, gyllenbrun färg.

Ni som följer mig på instagram (@matrepubliken) har sett att jag drabbats av en mysig influensa. Hej muskelvärk, feberfrossa och illamående. Nåväl, idag känns det lite bättre och jag kan till och med titta på mat utan att dö lite. Tur det, för jag vill ju såklart tipsa om de här finfina quesadillasen som jag hade som efter-träning-snacks för några dagar sedan. Receptet kommer från en av mina absoluta favoriter – Ann-Louise.

Quesadillas med sötpotatis

2 st

4 tortillabröd

1 stor sötpotatis, skalad och tärnad

1 morot, tärnad

1 dl röda (avsköljda) linser

oregano

salt & nymald svartpeppar