Äntligen söndag, äntligen ett (bra!) valresultat och nu laddar om inför nästa vecka. De senaste sju dagarna har vi ätit lite blandat, men en hel del comfort food, en mustig gryta och såklart – pizza… Middagarna finns samlade här nedan, precis som vanligt.
I måndags åt vi zucchinisoppa med mango- och persiljesalsa. Till soppan hade vi olivbröd från Brogyllen.
I tisdags åt vi penne bolognese.
I onsdags gjorde vi burritos som vi fyllde med halloumi (kryddad med Santa Marias smoky halloumi – supergod), stekt lök och paprika, guacamole, picklad rödkål och svarta bönor.
I torsdags gjorde vi gyozas som vi fyllde med vitkål, salladslök, svamp, ingefära, röd chili och soja. Vi både ångade och stekte våra gyozas, och som tillbehör hade vi edamamebönor.
I fredags åt vi pizza.
I lördags gjorde vi en veg bourguignon med oumph. Den åt vi med kokt potatis. Till den drack vi en gamay från Fleurie. Till efterrätt åt vi saltstänkt choklad från Malmö Chokladfabrik.
Idag är det söndag och ikväll har vi ätit den här krämiga pastasalladen, toppad med massor av tabasco och olivolja.
Det var nästan obeskrivligt skönt att komma upp till landet igår efter en vecka som varat i minst, jag vet inte, två år? Det har varit – och är – en emotionell berg-och-dalbana att hänga med i det amerikanska presidentvalet och jag hoppas innerligt att det kommer ett besked snart. Det här året alltså, herregud. Jag och Calle pratade innan idag om hur paradoxalt det är att världen står i brand samtidigt som vi själva har haft ett himla fint och lugnt år tillsammans. Visst har det stundvis varit för jävla tröttsamt med pandemin och allt vad den för med sig men både i lägenheten i stan och här på landet är det lätt att stänga ute världen en stund och glömma samtiden. Det är fint.
Vi ska snart korka upp kvällens vin men först tänkte jag skicka med ett litet tips om ett fint ofiltrerat bubbel från Italien som vi drack igår. Costadilà 330 SLM är gjord på druvan Glera (proseccodruvan!) och är ett überläskande, bubbligt vin som var så gott att vi på studs beställde sex flaskor till att lägga i källaren. Finns kvar i flera butiker, och även ett gäng online sist jag kollade. Verkligen megasuperjättegott. Hoppas att ni har en fin helg, vänner! Vi hörs.
Alltså, HUR spännande kan ett val bli? Jag står inte ut. Har spenderat dagen med att försöka göra allt annat än att ständigt kika på uppdateringar på Fivethirtyeight, men det har gått sådär. GULP. Sov två timmar i natt pga var så spännande så ska alldeles strax gå och lägga mig men först – ett recept på en riktig godbit som vi åt till förrätt när vi firade Calles 40-årsdag med middag på landet.
Vi åt det här på Bar la Lune och kopierade helt ogenerat rätten rakt av. Kombinationen av burratan med de ugnsrostade tomaterna, den salta tapenaden och det knapriga bovetet är magisk.
Burrata med ugnsrostade tomater
Lägg ett gäng småtomater på en plåt, ringla över olivolja och baka i 150 grader i typ 1 timme tills tomaterna blivit mjuka. Lägg en näve helt bovete i en ugnssäker form och blanda ner en skvätt olivolja och lite havssalt. Rosta tillsammans med tomaterna i ungefär 10 minuter tills de blivit knapriga. Lägg burratan på ett fat, lägg på en klick tapenade och tomaterna och strö över bovete. Ringla över en riktigt fin olivolja och strö på lite extra havssalt.
Jag känner mig helt dränerad idag. Som en urlakad disktrasa som bara vill gömma sig under ett smutsigt diskberg. Ett ödesmättat presidentval i USA, rejält ökad smittspridning i Sverige och så mänskligheten på det. Mänskligheten. Som ser det som en mänsklig rättighet att leva life som om corona inte existerade. Som tycker att en orange, självgod och rasistisk man ska leda det land jag innan känt mig så hemma i. Som tycker att verkligheten är fake news.
Nä, hörni. Jag tänker spendera resten av dagen med att titta på bilder på fluffiga hundvalpar som motvikt till allt elände. Hoppas ni har en bättre dag med mindre omvärldsångest än vad jag har.
Mat för mig är nästan alltid förknippat med så många minnen. Som en så enkel grej som pizzasallad, till exempel. Min pappa gör världens godaste. Jag kommer exakt ihåg hur den smakade när jag var liten, fint riven med hjälp av matberedaren, med mycket vitvinsvinäger och svartpeppar. Mycket svartpeppar. Pappas pizzasallad är fortfarande den godaste och sist vi var nere fick jag med mig en stor bunke upp som nu försiktigt portioneras ut vid varje måltid så att den ska hålla så länge som möjligt. Den här omgången värmde han på vätskan innan han hällde den över kålen och då blir den mjuk och fin i smaken.
Pappa strimlar sin kål med osthyvel men jag kör oftast med mandolin. Och just det, i originalreceptet ska det egentligen vara vitvinsvinäger men pappa har istället vit balsamvinäger.
Pappas pizzasallad
4 portioner
400 g fint strimlad vitkål
1 röd paprika, tunt skivad
0,5 dl varmpressad rapsolja
2 msk vatten
2 msk vit balsamvinäger
salt, nymald svartpeppar
några stänk citronsaft
Lägg strimlad vitkål och röd paprika i en stor bunke. Värm upp vinäger, olja, salt, peppar och vatten och häll sedan över vitkålen och blanda ihop. Stänk över lite pressad citron och smaka av med ytterligare salt och nymald svartpeppar och låt salladen gotta till sig ett tag.
Vi har haft ett lugnt höstlov med familjehäng, goda middagar och några riktigt fina viner. Vad vi har ätit finns samlat nedan, precis som vanligt. Hoppas att ni får en fin vecka! Vi hörs.
I måndags gick jag och min svägerska Emma på en liten ost- och vinprovning med Hildas men innan vi gick dit åt vi varsin grillad ostsmörgås med dijonsenap och lagrad prästost.
I tisdags åt vi en ugnsomelett som vi toppade med champinjonstuvning och västerbottensost. Till omeletten åt vi pappas übergoda vitkålssallad med paprika.
I onsdags gjorde vi ugnsrotade grönsaker som vi åt med vegonuggets och mangoraja (fryst mango mixad med gräddfil, majonnäs och curry – smaka av med salt och peppar).
I torsdags åt vi den här fänkåls- och potatisgrytan med saffran. Som tillbehör hade vi dillaioli och surdegsbröd.
I fredags åt vi pizza.
I lördags hade vi en stillsam Allhelgonahelg på landet. Vi tände ljus för Ulf och skålade med varsin Manhattan som var hans favoritdrink. Till middag åt vi friterade, svampfyllda kroppkakor med svampmajonnäs, picklat äpple och rostade hasselnötter. Till det drack vi en chardonnay från Jura. Till efterrätt åt vi flädersufflé.
Idag är det söndag och till middag köpte vi hem sushi.
Vi har höstlov, och även om jag hade önskat mig några fler skogspromenader (det har ösregnat i princip varje dag…) är det ju ändå helt otroligt att kunna träna yoga utomhus trots att det är slutet av oktober. Det gjorde jag nämligen i morse när solen sken och fåglarna kvittrade som om det vore en ordinär vårdag. Nu är det ju tyvärr inte det eftersom vintern är på intåg och världen i sedvanlig ordning är upp och ner. Jag hoppas att nästa år blir lugnare.
Jag ska snart förbereda kvällens middag, men först – recept på en enkel mangoraja jag var helt säker på att jag hade skrivit om innan (men uppenbarligen inte eftersom den inte går att hitta i arkivet). Mangoraja går hem hos samtliga i familjen, och den här varianten mixar man ihop på nolltid! Perfekt till typ… allt.
Mangoraja
Tina ungefär ett halvt paket fryst mango. Mixa sedan med en klick majonnäs (kanske 2 msk eller så) och 1,5-2 dl gräddfil. Blanda ner curry och gurkmeja och smaka av med salt och nymald svartpeppar.
För mig är crème caramel ett kärt barndomsminne och jag tycker fortfarande att det är en av de godaste efterrätterna man kan äta. Jag känner nästan ingen som tycker om det här förutom jag (många har ju svårt för den puddingliknande konsistensen…) men Bibbi gjorde tummen upp så jag får väl passa på att göra det här när vi är på landet tillsammans för Calle var inte imponerad, to say the least.
Receptet kommer från den klassiska gröna kokboken som jag just nu glömt namnet på. Bonniers Kokbok är det kanske? Ja, det är det nog.
Crème caramel
6 portioner
1 + 0,5 dl strösocker
2 tsk pressad citronsaft
3 msk vatten
1 vaniljstång
5 dl mjölk
1 dl strösocker
2 ägg
4 äggulor
Sätt ugnen på 150 grader. Koka 1 dl socker med citronsaft och vatten till en guldgul karamell. Häll snabbt karamellen i portionsformar och snurra formarna så att karamellen täcker insidan av formarna. Ställ åt sidan. Dela vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull tillsammans med stången. Häll i mjölk och 0,5 dl socker och koka upp. Ta kastrullen från värmen och låt blandningen stå och dra i 10 minuter. Ta upp vaniljstången.
Rör samman 1 dl socker med ägg och äggulor. Vispa ner den varma mjölkblandningen och blanda ordentligt. Sila eventuellt genom en finmaskig sil. Häll blandningen i formarna och ställ dem i en långpanna eller stor form och fyll på med hett vatten upp till halva höjden på formarna. Grädda ca 50 minuter i nedre delen av ugnen tills smeten har stannat. Låt caramelen svalna och ställ sedan in i kylskåpet i några timmar eller tills nästa dag. Servera den uppstjälpt och riktigt kall.
Den här veckan har det varit fullt upp, så efter några timmars jobb imorgon ser jag fram emot höstlov och ledighet tillsammans med Calle och kidsen. Vi startade som vanligt veckan med soppa och nybakat bröd, och avslutade med firande för Calle som fyllde 40 år igår. Vad vi har ätit finns samlat nedan, som vanligt.
I måndags gjorde vi en soup au pistou, en slags fransk grönsakssoppa som vi toppade med just pistou, den franska varianten av pesto. Till soppan hade vi olivbröd från Brogyllen.
I tisdags kylskåpsrensade vi och fick ihop en nudelwok med broccoli, morötter, lök och edamamebönor som vi dressade med en sås på japansk soja, muscovadosocker, vitlök och ingefära.
I onsdags gjorde vi sojafärsbullar i tomatsås som vi åt med tagliatelle och ett berg av fint riven parmesan.
I torsdags kom en kompis över på middag och vi bjöd på rucolapaj, ostfyllda auberginerullar med oregano och en kall yoghurtsås med spenat, basilika och vitlök.
I fredags åt vi pizza.
I lördags fyllde Calle 40 år och vi firade stort på landet. Champagne, ostron och ett gäng goda ostar till att börja med, sen hade födelsedagsbarnet önskat sig råstekt potatis, lammytterfilé och och vitlöksfärskost. Jag och Ester åt de här quinoa- och zucchinibiffarna. Till efterrätt åt vi crème brûlée. Vad vi drack? Vi började med champagne såklart, en Roland Champion från 2014, sen korkade vi upp en gammal bröllopspresent till varmrätten – en Millepassi Bolgheri Superiore från 2009.
Idag är det söndag och ikväll ska vi äta en tom kha tofu med ris.
Idag fyller han 40 år, Calle. Världens bästa. En av de smartaste jag känner. Surmulen på morgonen. Världens gulligaste. Min bästa vän och partner in crime. Han som kan äta tre glassbåtar på raken även om han inte är så förtjust i sötsaker. Den som orkar när jag inte riktigt gör det. Han som blandar världens godaste drinkar och fixar pizzor. Står ut med mina planer och idéer som jag gärna vill genomföra typ igår.
Att han fyller 40? Helt galet. Vi ska fira stort, såklart. Eller nä, stort på så sätt att vi hänger på landet och ska äta god mat och korka upp något riktigt gott, men den stora festen får vi spara tills corona är ett minne blott. Hoppas att ni får en fin helg, vänner! Vi hörs.