Igår packade vi in kidsen i bilen och körde ner till Manhattan. Vi har haft lite olika planer för att besöka stan (åka till Bushwick och bara hänga i Brooklyn, ta färjan från Weehawken, åka PATH från Hoboken) men till slut landade vi i att köra ner och hålla oss i de delar vi tycker allra bäst om. Vi rattade igenom Holland Tunnel och hade bokat parkering på Mercer St (för typ 20 USD för en dag, helt galet billigt) och från där traskade vi till Washington Sq Park som ligger precis i närheten. Det här området har alltid varit en av mina favoritoaser i stan och åker man med kids är det perfekt. Massor med gröna plättar att hänga på, en fontän man kan bada i och flertalet fina lekplatser.
Vi mötte upp en kär gammal vän som bor i stan och hade picknick. Banh Mi och sommarrullar från Saigon Shack, solsken och lätt vind. En inte så tråkig lunch, om man säger så #lifegoalz
Efter det spatserade vi upp till Union Sq och vidare upp mot Eataly där vi köpte fika i form av oliver och kallskuret. Eataly var sig likt. Jättefint, jättedyrt och jättemycket folk (men alltid värt ett besök).
Innan vi åkte hemåt gick vi ner till Murray’s Cheese på Bleecker St för att bunkra godsaker att ta med hem. Lyckan, alltså. Vi åt varsin pizza slice på Joe’s Pizza innan vi hämtade ut bilen och körde hemåt. Efter att ha kommit två kvarter på en timme lyckades vi äntligen ta oss igenom Holland Tunnel och sladdade in på uppfarten hos Alex och Adam strax efter klockan nio.
Den där stan, alltså, som man på något sätt både älskar och blir ofantligt trött på. Vi har varit där så många gånger att jag tappat räkningen, men aldrig slutar jag häpna över hur den där jättestan fungerar och liksom lever sitt eget liv. Det är fint att komma tillbaka med jämna mellanrum men det är om möjligt ännu skönare att åka därifrån. Haha. (Ja, vi har blivit gamla…)
Nu ska vi äta frukost innan vi ska ha en välbehövligt lugn dag vid poolen. Jag hoppas ni får en riktigt fin helg, vänner. Vi ska kramar ur det sista av vår resa, av sommarvärmen och av vår semester för snart bär det av hemåt mot verkligheten igen. Vi hörs!
Idag ska vi ha en lugn dag. Åka en sväng till affären, förbereda en svamprisotto, kanske gå en sväng till lekplatsen, kolla in ett vattenfall. Vi får se vad det blir. Imorgon har vi ytterst lösa planer på att åka till Brooklyn, men vi får se hur dagsformen känns när vi vaknar.
Igår åt vi burgare, och herregud vilka burgare! Grillad portabello med vitlök och örter till mig, kött till de andra. Karamelliserad lök, blue cheese, polska pickles och sötpotatispommes. GAH! Som tillbehör gjorde Alex en helt magisk cole slaw med bland annat ruskigt god polsk senap och sellerifrön. Jag försökte faktiskt mig på att göra en cole slaw för några veckor sedan hemma i Göteborg och den blev inte så dum den heller! MEN – med det sagt – jag gjorde utan morötter, men föredrar nog med faktiskt. Att blanda olika kålsorter var supergott (vi hade spetskål, rödkål och vitkål) och sellerifrön är ju nog faktiskt en nödvändighet… (Eller sellerisalt om man inte har frön).
Cole slaw, the Alex version
Hyvla kål tunt, riv morötter. Blanda en dressing på fet yoghurt, majonnäs, senap (en som inte är för vinäger-ig), salt, peppar från kvarn och sellerifrön. Massera in dressingen i kålen, smaka av med ännu mer kryddor. Låt stå till sig en stund innan servering.
Veckan började i Sverige och avslutades på andra sidan Atlanten. Trots att det är slutet av augusti är vädret riktigt varmt och fint. Vi är i the Poconos på våra vänners sommarställe uppe i bergen och livet går sin gilla gång. De målar, vi chillar och på kvällarna äter vi mat och dricker vin tillsammans. Det är fint, det. Baklängesmatsedeln? Såhär!
I tisdags hade vi MBT! Mina bidrag var en börekpaj med mangold, fetaost och oliver och friterade zucchiniblommor. Förutom det festade vi till det med kikärtssallad, crostinis med getost och aprikos, majsröra med sriracha, grönsallad med kål och sugar snaps och tofu med en übergod kryddblandning. Till efterrätt åt vi äpplekaka och äpplepaj med vaniljsås.
I onsdags var det packningsdag deluxe och kylskåpet var tömt så till middag hämtade vi hem mat. Buddahbowl med marinerad tofu från Poh-Keh till mig, sushi till resten.
I torsdags landade vi i New York sen eftermiddag och hamnade i milslånga köer till passkontrollen så innan vi körde vidare mot PA slängde vi oss burgare, pommes och en gigantisk läsk. När vi kom fram hade Alex och Adam fixat vin och plockmat – grillade auberginer, guacamole och tortillachips (haha, OM de vet vad vi gillar…) och ostar och kallskuret.
I fredags åt vi pasta! Vongole till några i sällskapet och tomatsås på färska tomater (som vi köpt på Farmers Market i Hawley tidigare under dagen, SÅ goda) med parmesan och basilika. Till efterrätt festade vi till det med brown butter chocolate chip cookies.
I lördags hade vi BBQ! Färska majskolvar, nyskördade zucchinis, kielbasas, ugnsrostad potatis med rosmarin, långsmala paprikor och garlic sprouts. Till efterrätt grillade vi marshmallows som vi geggade ihop med choklad mellan två kex = s’mores.
Idag är det söndag och till middag har vi ätit Alexandras ratatouille tillsammans med pasta (och färsk salsiccia till de andra).
När vi är här känns det ibland som att vi aldrig har varit härifrån. Lika säkert som att det vankas pizzafredag hos oss när vi är hemma är att vi följer med Alex och Adam till deras lokala Farmers Market på fredagar. Den lilla byn Hawley ligger ungefär trettio minuter härifrån och på fredagar bunkrar vi grönsaker, challahbröd, ägg och nästan bäst av allt – alldeles nyskördade, saftiga persikor.
Mot glassen…
Idag är det lördag och vi har inte riktigt bestämt vad vi ska hitta på. Poolen, lunch i Milford, ingen vet säkert. Hoppas ni får en fin helg!
Den här dagen har jag och kidsen packat, tömt kylskåpet, slängt sopor, letat upp en telefonladdare och allt annat man gör innan man ska ut och resa. Vi landar på Newark imorgon eftermiddag och kör sedan två timmar norrut mot the Ponocos där våra vänner har sitt sommarställe. Vi har gjort den här resan flera gånger innan, både som två och tre, men den här gången är det första gången som fyra. Sigge ska få träffa Alex och Adam för första gången, några av våra närmsta (och äldsta) vänner som hängt med oss genom bröllop, nattklubbar, matäventyr, resor, fyllor, sorg, glädje och julfirande. För oss är det alltid som att komma hem när vi kommer dit.
Nu väntar två veckor med poolhäng, Brooklynbesök, matlagning, Alexandras frozen margaritas, Trivial Pursuit-turnering, björnspaning, french toast med Pennsylvaniapersikor och lite paus från hemma. Återkommer med rapport. Hoppas ni får en fin helg, vänner!
Jag vet att jag har nämt det ungefär etthundra gånger innan men ett av mina favoritprogram i matväg är Diners, Drive-Ins and Dives, ett väldigt amerikanskt program med en programledare som åker omkring i USA och provar alla möjliga sorters hak. Även om det är kött på längden och tvären tillagas det en hel del god mat som till exempel olika smörgåsar, mycket texmex och en del sydamerikanskt.
På bilden ovan gjorde jag en slags BLT med rökiga kokoschips, bifftomat och krispig grönsallad efter ett recept från triple D som programmet ostigt nog kallas. Haha! Som tillbehör hade vi (egenfriterade) potatischips och världshistoriens enklaste majonnäs.
Majonnäs med stavmixer
3-ish dl
1 (helt) ägg
1,5 tsk dijonsenap, kanske lite mer
1 msk syra, typ pressad citron eller vitvinsvinäger
2,5-3 dl neutral olja, typ raps
salt, svartpeppar från kvarn
ev smaksättning – rökt paprika, tryffel eller vad du nu gillar
Använd en bunke (eller ska vi kalla det kanna kanske?) som är hög, smal och har raka kanter. Knäck ner ägget och lägg även i dijonsenap och pressad citron. Börja mixa genom att ställa stavmixern på botten och sätta igång den och tillsätt sedan oljan i en tunn stråle och mixa tills du har en tjock majonnäs. Smaka av med salt och svartpeppar från kvarn (och eventuellt smaksättning – på bilden ovan har jag doftat över lite stark, rökt paprika, Pimenton de la Vera).
Imorgon börjar jag jobba igen, på torsdag drar vi till New York och där emellan ska jag hinna med ungefär en miljard saker – MBT bland annat (hurra!) för att inte tala om packning… Ska sätta igång ungefär i detta nu så utan att passera gå – baklängesmatsedeln.
I måndags kom vi hem efter en snabbvisit på landet så till middag hämtade vi hem indiskt. Kikärtsgryta med mynta och lök (och massor av pickles och chutney som tillbehör) till mig, papadoms och butter chicken till resten av familjen.
I tisdags gjorde vi tortiglioni med en enkel tomatsås (1 burk hela, konserverade tomater, salt, svartpeppar från kvar, en klick honung + färsk basilika mot slutet, blanda ner pastavatten för att späda = klart) som vi åt med svarta oliver, mozzarella och olivolja.
I onsdags gjorde vi en variant av mexican rice and beans, som är precis vad det låter – ris som kokar in med grönsaker (vi hade majs, svarta bönor och tärnade tomater) och vätska. Precis innan servering rörde vi ner cheddarost så konsistensmässigt påminner det lite om en risotto. Som tillbehör hade vi guacamole.
I torsdags gjorde vi enklast möjligast och svängde ihop quesadillas som vi fyllde med en röra på tärnad grön paprika, rödlök, majs och svarta bönor + riven cheddar. Till våra quesadillas åt vi vitkålssallad med avokado, som smakar ungefär som om man korsat cole slaw med guacamole. Ljuvligt, med andra ord.
I fredags åt vi pizza! En marinara (med tomatsås, torkad oregano, färsk basilika och tunt skivad vitlök), en margarita (med mozzarella tomatsås och färsk basilika) och en med tomatsås, svarta oliver, färsk basilika och mozzarella).
I lördags bjöds vi på middag och till förrätt åt vi tomater, buffelmozzarella och basilika och till varmrätt åt vi pasta med ugnsbakad aubergine och tomatsås. Till efterrätt dukades det upp tre riktigt goda ostar.
Idag är det söndag och vi har ätit tidig middag med vänner. Portabelloburgare med ost, karamelliserad lök och majonnäs, och till efterrätt åt vi plommonpaj.
Jag håller så sakteliga på att omvända mig själv när det kommer till rödbetor. Ibland kan jag nämligen tycka att det är fantastiskt och ibland kan jag tycka att det inte alls är speciellt gott. Smaken kan bli lite för jordig när betorna tillagas på vissa sätt och det går inte hem hos mig. Eller hos Calle för den delen för han är ganska mycket av en rödbetsskeptiker. Den här rätten gick dock hem hos oss båda.
Det där bovetecrunchet på toppen har jag kopierat rakt av och använder på typ… allt. Speciellt matiga sallader! Receptet kommer från Coop och Green Kitchen Stories.
Bakade betor med yoghurt
2 portioner (+matlåda)
500 g rödbetor
(100 g rabarber)
2 vitlöksklyftor, skalade
3 timjankvistar
1 msk olivolja
1 tsk flingsalt
3 msk flytande honung
2 tsk finriven ingefära
3 dl grekisk yoghurt (10 procent)
1 dl helt bovete
2 tsk olivolja
1 tsk fänkålsfrön
1 tsk salt
Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skär betorna i klyftor. Skär rabarbern i 1 cm stora bitar. Lägg allt på en bakplåtspappersklädd plåt tillsammans vitlök och timjan. Ringla över olivolja och salta. Vik ihop pappret till ett paket och tillaga mitt i ugnen tills betorna är mjuka, det tar 45-ish minuter (minst).
Blanda bovete, olivolja, fänkålsfrön och salt i en ugnsform och rosta under betorna tills bovetet fått färg, det tar ungefär 8-10 minuter.
Blanda honung och ingefära. Bred ut yoghurten på ett fat och lägg på betorna. Toppa med bovetecrunch och ringla över ingefärshonungen.
…fast nä, inte alls egentligen. Dragon och vitvinsvinäger, visst, men det här är mer som en ganska avlägsen släkting till en bearnaisesås eftersom äkta bearnaise innehåller ohemula mängder smör och den här har en bas på crème fraiche. Den går snabbt att blanda ihop och passar fint med till exempel zucchinibiffar och en enkel sallad.
(Kan tänka mig att den passar fint till det mesta i grillväg också!)
Nästan som en bearnaise
2 portioner
2 dl fet crème fraiche
1 klick dijonsenap
1 msk torkad dragon
0,5 msk vitvinsvinäger
salt, svartpeppar från kvarn
Blanda alla ingredienser till såsen och smaka av med salt och svartpeppar från kvarn. Ställ kallt till servering.
Att äta pizza på fredagar är en tradition vi har haft sedan långt tillbaka. Pizzorna har ändrats i takt med att vi har upptäckt nya recept men traditionen består. De första pizzorna vi gjorde hade ugnsrostad tomatsås och en blandning av både mozzarella och riven ost, sen var det en period då vi ofta gjorde kallrörd tomatsås och helt enkelt bara mixade krossade tomater med kryddor och olivolja. De senaste åren har jag oftast gjort tomatsås på färska tomater genom att koka ner dem tillsammans med lök och sedan smaksätta med salt, svartpeppar från kvarn och en gnutta socker. Vi har även experimenterat en hel del med vita pizzor vilket vi har gått bananas med i sommar, faktiskt.
Nu har vi precis börjat experimentera med att göra napolitansk pizza, som är ganska olik den sortens pizza vi har gjort innan. Calle är degansvarig, och till skillnad från den vanliga pizzadegen vi brukar göra ska den här jäsa lää-hääänge – 24 timmar ungefär, och tomatsåsen består enbart av San Marzanotomater på burk som man varsamt kramar ihop med lite salt och toppingen är spartansk. Min favorit, marinara, har endast tomatsås, tunt skivad vitlök, oregano och färsk basilika, och en klassisk margarita har ju tomatsås, mozzarella och färsk basilika. För att få till en bra cornicione (degkanten runtom) får man (om man som vi inte har tillgång till en vedeldad pizzaugn…) till genom att köra ugnen på högsta värme med grillfunktionen igång.
Vill ni prova att göra själva kan jag rekommendera er att köpa boken som killarna bakom Lilla Napoli skrivit. Det är en djupdykning i pizzans olika beståndsdelar och förklarar dessutom ingående hur du kan bygga en egen vedeldad ugn. Om ni får feeling.