I min familj är det ingen som rynkar på näsan åt oliver. Ett av mina första matminnen är att pappa äter just oliver, prydligt uppradade på locket till hans olivburk. Jag var inte sådär överförtjust när jag var liten, men jag var inte heller speciellt gammal när jag började förstå storheten med de salta små kompisarna. Vissa perioder äter jag helst svarta, vissa perioder helst gröna. Nu för tiden köper vi alltid minst en av varje färg – favoriten bland de svarta är facon grecque, och bland de gröna är det de på bilden nedan – franska Lucques. En stor burk går åt ganska snabbt i den här familjen eftersom de där gröna oliverna är barnens absoluta favoriter – och jag förstår dem. Godare oliver är svåra att hitta. Gå till Zeytoon i Saluhallen om ni bor i Göteborg, bättre oliver finns det inte. Milda, smöriga och alldeles, alldeles underbara.
Nu ska jag ta tag i den här dagen. Ikväll blir det GT (eller kanske bubbel, jag har inte riktigt bestämt mig ännu…) och ostar (Beaufort! Cabrioluet! Tallegio! Något korsikanskt!) och såklart pizza. Och På Spåret! Och praliner. Resten av helgen är lugn – middag hos vänner i Långedrag, till Kåhög och köpa mjölk, hälsa på min bror med familj, och brunch med en kär vän. Trevlig helg, hörni! Vi hörs.
2019 har jag stundvis känt mig som en cirkel i en värld av fyrkanter, men i matväg har året varit minst sagt… spännande. Ikväll firar vi nyår på landet tillsammans med vänner, och innan jag ska sätta igång med allt som ska förberedas inför kvällen kör vi en traditionsenlig lista tycker jag. Gott nytt år, vänner! Vi hörs 2020.
Gott nytt år, Charlotta! Har du några guldkorn från 2019?
Gott nytt år! Det har varit ett bra år. För det mesta. Vi tog till vara på vintern och åkte till Idre två gånger för att åka skidor. Vi hälsade på Alex och Adam i USA. Vi hade ett långt sommarlov tillsammans. Och hösten var lugn och skön! För att inte tala om december – vi har vägrat all form av julstress och har mest chillat, tittat på julfilmer (Mupparnas Julsaga säger jag bara!) och smakat på ölen i vår julkalender.
Jaja, men i matväg då?
Har du upptäckt någon ny smak det här året?
Kanske inte direkt någon smak, men vi har klivit utanför vår oliv-comfort zone och har numera Lucques på förstaplatsen. Och fermenterade pommes, DET var en fin upptäckt!
Hur gick det med eventuella nyårslöften?
Mer än toppen skulle jag säga eftersom ett av mina löften var att äta mer ost. Det har vi gjort. Med råge. Favoriter under året? Oj, det finns ju så många men några återkommande favoriter är helt klart Pecorino di Farindola, Tomme de Cabrioulet, VGG och den där mögliga getosten från någonstans utanför Paris som jag aldrig lär mig namnet på. Och Tonneau d’Alpage! Herregud, hur kunde jag glömma den?
Till nästa år då? Några nya planer i matväg?
Egentligen inte, men jag kan slänga in en bubblare – att använda glassmaskinen lite mer.
Vad ska ni äta ikväll?
I eftermiddag börjar vi med en Dry Martini, och tidig kväll dricker vi bubbel (en Amazone de Palmer) och äter ost. Första rätten blir en skummad mandelpotatissoppa med gräslök på toppen, andra rätten blir fermenterade pommes med bearnaisesås. Den tredje rätten blir messmörsglaserade svartrötter med grönkålskrisp och den fjärde rätten blir en klassiker – Cacio e Pepe! Till efterrätt äter vi pommes frites (bokstavligt talat – pankopanerade och friterade äpplestavar) med kardemummasorbet. Yum! Längtar redan.
…här i vårt hus lägenhet. Sista rycket hemma idag, för imorgon förmiddag packar vi in oss i bilen och åker till landet. December har än så länge varit otroligt lugn. Ingen julstress här inte, för både jag och Calle har lagt det som går åt sidan och istället njutit av att ta det lugnt, kolla på julfilmer och dricka öl från vår julkalender. Vi planerar att fortsätta resten av julen i samma anda, om än på annan plats. Förutom en avstickare till stan på söndag kväll (jag och Clara ska gå på baletten Nötknäpparen med Calles syster Emma och Claras kusiner Ester och Vera!) tänker vi hålla oss på landet till juldagen, sen blir det några dagar med min familj i Skåne innan nyårsfirandet tar vid.
När vi kommer till landet ska jag börja förbereda årets julbord, och vad som ska vara på det (förutom det som alltid är på där, vill säga…) har jag inte ännu spikat. Någon sorts paj blir det nog (de här minipajerna med svartkål och cheddar är toppen) och definitivt den här brysselkålssalladen med kanderade valnötter. Bubblare är också en vegetarisk Jansson, hush puppies med Stilton och brioche med rödbetssallad och vegetariska köttbullar. Och förutom det ska vi såklart ha vörtbröd med olika sorters cheddarost (en med smak av gin & tonic och en med smak av rökta äppelspån). Och deviled eggs, herregud hur jag kan glömma de gamla gnetarna? Längtar redan. Fler tips på vegetarisk julmat hittar du här.
Så fort Calle kommer innanför dörren ska vi traska bort till Heden och införskaffa årets julgran. Åh! Min favoritgrej med hela julen, tror jag. Det här året ska Clara och Sigge få en egen liten gran till sitt rum, och som vanligt ska vi ha en ståtlig (och något sned…) rödgran i vardagsrummet. När vi kommer tillbaka är det sedvanligt fredagsfirande med ostar och GT innan maten, sen blir det pizza och matkoma. När kidsen har somnat festar vi till det med praliner, säsongspremiären av På Spåret och dagens öl från julkalendern.
Innan vi ska julgranshandla tänkte jag tipsa om årets novello-olivolja som finns att få tag på nu. Vi köper vår i vår favoritbutik Zeytoon i Saluhallen, men det finns att få tag på lite varstans. Novello är olivolja gjord på årets allra första olivskörd. Ljuvlig. Illgrön. Och riktigt gräsig och pepprig! Trevlig helg, vänner! Vi hörs.
Det är snart dags för första advent och en av mina favorithögtider. Jag har alltid älskat julen, ända sedan jag var liten och jul innebar att morfar kom på besök, jag snokade efter julklappar (så pass mycket att pappa fick gömma mitt Nintendo i bilen haha) och de andra spelade trebello och jag fick hålla ordning på poängen. Jul var också mycket tv-spelande i pyjamas, familjehäng och jag minns att vi åkte spark och det var mycket snö. Det var det antagligen inte, men jag minns det så.
Andra saker att se fram emot i jul? Te-adventskalendern, kvällar med varm äpplemust spetsad med cognac, mina favoritkakor med saffran och pinjenötter, jul-MBT, min och Calles öl-adventskalender, pepparkaksbak, lussefirande och ohemula mängder tända ljus.
Nu ska jag förbereda inför helgens bestyr för vi får besök som jag längtat efter LÄNGE! Hoppas ni får en fin helg vänner, vi hörs av! (Och just det, jag glömde ju nästan viktigast av allt – om ni precis som vi ska baka pepparkakor i helgen kan jag tipsa om att jag sitter inne på världens bästa recept från Calles mormor. SÅ GODA!)
Förra helgen fick vi feeling och bestämde oss för att renovera vår hall. Det är en utmärkt idé på så många plan, men alla som någonsin renoverat vet att det aldrig går sådär snabbt och smärtfritt som man tänker att det ska göra. Speciellt inte när man bor i ett hus från början av 1900-talet där raka väggar och plana golv inte existerar. Allt det som vanligtvis brukar stå i hallen är nu i vardagsrummet och för mig, som älskar ordning och reda, är det en – eh, vad ska jag kalla det – utmaning. Oh well, det kommer bli fint när det blir klart.
Nu ska jag packa ner Sigge och gå till Saluhallen. Ikväll väntar inget nytt under solen utan det är drink, pizza och praliner i vanlig ordning. Imorgon är det helgfrukost (älsk på det) som hos oss just nu oftast innebär pappa-pannkakor (tunna) eller mamma-pannkakor (tjocka med lönnsirap). Calles pannkakor är outstanding men de här tjocka med blåbär går inte av för hackor de heller.
Som helgläsning kan jag tipsa om den här artikeln i The Guardian om Jamie Oliver (en av mina favoritkockar!) och hans matimperium. Superintressant, måste jag säga. Trevlig helg, vänner. Vi hörs!
Fredagar är min pluggdag, men idag har det snarare varit min förbereda-kalas-och baka-bröd-och-plugga-samtidigt-dag. Och så har jag förberett en alldeles för stark Bloody Maria, köpt ost i stora lass, hämtat Clara på föris och nu sitter vi här båda med en kopp te, ett glas bubbelvatten och fredagsgodis. Clara slog till på en pralin med passionsfrukt, jag på en med ädelost.
Helgtips? Jag har inte så många på lager men Yotam Ottolenghis oktoberrecept (kolla in hans schupfnudeln med brynt smör och vallmofrön) ser som vanligt spännande ut.
Och just det, det här är kanske gammal skåpmat för er som kollar på tv lite mer än vad jag gör, men den senaste säsongen av Landgång tycker jag är fantastiskt bra!
Nej, nu tänker jag logga ut och fira helg. Hoppas att ni får några riktigt sköna lediga dagar, vänner! Vi hörs snart igen.
Torsdag kväll, barnen har somnat och jag ska snart lägga mig raklång på soffan och titta på de nya avsnitten av Tupp, Timjan och Tårta men först ska jag svepa en drink och leta efter något riktigt gott att laga till helgen. Imorgon har vi pizzafredag hemma, men på lördag morgon packar vi in oss i bilen och åker till landet. Den här helgen är det skördefest på Orust (eller rättare sagt i hela Västra Götaland) men vi får nog se om vi tar oss ut någonstans. Väderprognosen ser ut att vara väldigt mycket höst (och då pratar vi inte de fina, krispiga höstdagarna utan snarare de med skyfall och grå himmel) men det gör inte så mycket. Att skrota omkring inomhus är fint det med.
Men hörni, innan jag stänger ner här tänkte jag skicka med några lästips inför helgen. Den här artikeln i New York Times följer ett gäng olika familjer runt om i världen när de äter vardagsmat. Spännande att se vad just vardagsmat kan vara i till exempel New Delhi, Paris och Riyadh, och i The Guardian har en av mina favoritkockar, Yotam Ottolenghi, delat med sig av några annorlunda potatisrecept. Som en bonus – firar ni Rosh Hashanah har Epicurious några recept som ser spännande ut. Hoppas ni får en fin helg, vänner. Vi hörs snart igen!
Fredag är alltid fredag, men den senaste tiden har torsdagar börjat segla upp som veckans favoritdag. Vi hämtar grönsaker vi beställt på REKO (och denna gången även honung och TRATTKANTARELLER) och om barnen somnar i någorlunda tid blandar vi en drink, pratar om allt och inget och lyssnar på musik. Igår var just en sådan kväll, och idag är det fredag och helg på intåg. Jag startar alltid fredagmorgonen på gymet med veckans sista yogapass, sen lämnar jag (och Sigge) Clara på föris och går sedan till Coop Avenyn och köper något extra gott till frukost. Vanemänniska? Förstår inte vad du pratar om…
Jag har haft en ganska tung vecka så jag längtar efter att koppla ner och koppla av. Jag har jobbat mina timmar, lämnat in min första deluppgift i kursen jag läser och är minst sagt redo för helg. Jag och Sigge ska ner till Saluhallen eftersom jag är ohemult sugen på att äta Mont D’or och ikväll blir det pizza hemma. Imorgon åker vi till landet och förbereder inför hösten. Det ryktas om 18 grader och sol så kanske får vi till årets sista drink på trädäcket? Vi håller tummarna.
PS. Kan tipsa om rolig helgläsning – den här artikeln där kockar beskriver vilken mat de inte står ut med. Citatet ”It’s watery, rock hard and brittle and gets stuck in your teeth. If I was on a desert island, I’d starve.” fick mig att skratta högt. Haha! DS.
PS 2. Om du känner dig riktigt deppig och har ett intresse för amerikansk politik kan du kolla in Sean Spicer och hans träskgröna puffy shirt OCH hans salsadans i amerikanska varianten av Let’s Dance. Helt. Ohanterbart. Roligt. DS 2.
Vad livet förändras, ändå. Jag ramlade över några gamla meddelanden som jag skickat till en vän från förr. 2009. Tio år sedan (eller hundra, ingen vet säkert). Jag var i NYC, hon var i Sverige och livet var inte som det är nu. Det var på den tiden ingen hade barn, man dansade natten lång som om det inte fanns en morgondag och spontanitet inte var ett ord som samlade damm i garderoben. Det var på den tiden vi inte var ensamma kvar i stan, den tiden då man möttes upp efter jobbet för en drink. Eller tre. Sen kom Den Stora Förändringen. Barn föddes, hus köptes och några vänner började prioritera sömn framför häng. Och vi?
Vi fick också barn. Vi stannade kvar i stan.
Äldre, absolut. Klokare (kanske). Inte så mycket dans som om det inte fanns en morgondag. Mer landet, yoga och en ständig släng av att ostigt nog vilja ta tillvara på livet. Det är kanske det som blev den trots allt ganska fina insikten efter den oändligt sorgliga verkligheten av att ha haft en svärfar med ALS. Skit lite mer i saker, gör lite mer roligt. Ta tillvara på precis alla stunder. Det är skitjobbigt ibland, livet, men det är väldigt fint att sitta i pyjamas i soffan och lyssna på musik, prata om framtiden och dricka drinkar med han på bilden ovan. Min partner in crime sedan 2006. Det bästa som finns, faktiskt.
Hoppas att ni får en fin helg, vänner. Vi ska ha pizzafredag med vänner, åka på snabbvisit till mamma, pappa och Nelson i Skåne, öppna en flaska bubbel och äta en massa gott. Vi hörs!
