Förra veckan hade vi MBT med tema ost och jag funderade länge på vad jag skulle bjuda på. Till sist var det kylskåpsrensandet som avgjorde det, för vi hade massor med buffelmozzarella i kylskåpet som behövde användas upp. Stackars oss (inte).
Kombinationen buffelmozza och blodgrape hade jag aldrig kommit på själv men tack Strandvägen 1 och Maud Onnermark för inspirationen! Ljuvligt var det (och i sedvanlig ordning har jag ändrat lite i receptet).
Buffelmozzarella med grapefrukt
4 förrätts-portioner
4 bollar buffelmozzarella
2 blodgrape
40 g pinjenötter
1-2 msk honung
2 msk fin olivolja
1 näve basilikablad
bröd att servera till (vi hade focaccia)
Låt mozzabollarna rinna av i ett durkslag. Skär bort skalet från blodgrapen och skär ut hinnfria klyftor. Rosta pinjenötterna i en medelvarm panna – se till så att de inte bränns vid! Riv osten i mindre bitar och fördela på ett fat. Fördela grapefrukten över mozzan, strö över pinjenötter och ringla över honung och olivolja. Avsluta med basilikablad, nymald svartpeppar och lite flingsalt.
Igår baxade jag in Clara, Sigge och deras två kusiner Melker och Madicken i bilen och körde till Skåne för att hälsa på mamma och pappa i några dagar. Mitt lilla crew skötte sig utmärkt under resan och nu inväntar vi resten av familjen som kommer imorgon eftersom vi ska ha kalas för mamma som fyllde år tidigare i veckan.
Jag ska snart kolla in Anne Lundberg och Paul Svensson på SVT men först – recept på den här Ottolenghisalladen med päron och pecorino som vi faktiskt åt för första gången på nyårsafton förra året. Så. Himla. God. Vi åt den som tillbehör till en ostbricka för några veckor sedan och den var exakt så god som jag kom ihåg den. Prova!
Sallad med päron och pecorino
2 portioner
3 msk citronjuice
1 msk sherryvinäger
1 stor fänkål, mandolinad
2 msk olivolja
1,5 tsk hel kummin
1 tsk lönnsirap
salt, nymald svartpeppar
10 g färsk dill
75 g rucolasallad
3 päron (gärna conference)
60 g pecorino, hyvlad
Blanda citronjuice och sherryvinäger i en stor skål. Blanda ner fänkålen och låt dra i några minuter och rör runt lite då och då. Blanda olja, kummin, lönnsirap, salt och nymald svartpeppar i en mindre skål och tillsätt citronen och sherryvinägern från den stora skålen. Blanda ner finhackad dill, rucolasallad, tunt skivade päron och hyvlad pecorino med fänkålen, häll över dressing och blanda lätt med händerna. Lägg upp på tallrikar och toppa med extra pecorino.
Det här är en klassisk lunch när vi är på landet, och eftersom vi alla råkar älska sparris blev det sparris till lunch inte bara en utan två gånger förra helgen. Oh the joy! Jag äter bara sparris när de är i säsong, helt enkelt för att de är så galet goda vid just den här tiden. Att äta sparris i november känns helt upp-och-ner.
Sparris och brynt smör är en match made in heaven!
Grön sparris med brynt hasselnötssmör
2 (lunch-) portioner
1 knippe grön sparris
50 g smör
0,5 dl hasselnötter
(ev salt och nymald svartpeppar)
Rosta hasselnötterna i en torr och het stekpanna tills nötterna får färg och skalen börjar lossna. Hacka grovt. Bryn smöret i en kastrull tills det doftar sådär nötigt och blir gyllenbrunt. Bryt av den nedersta delen av sparrisen och råstek resten i en het panna med lite olja. Lägg upp på ett fat, strö över nötter och häll över det brynta smöret.
Den här förrätten åt jag och Calle för flera veckor sedan och blev så förtjusta att vi även hade den som förrätt på nyår. Kombinationen med rödbetor, kapris och den lättvispade dijongrädden är himmelsk! Tartaren går ju även utmärkt att förbereda dagen innan.
Rödbetstartar
4 portioner
500 g rödbetor
1 schalottenlök
1 msk små kapris
2 msk olivolja av den finare sorten
2 tsk dijonsenap
salt, nymald svartpeppar
1,5 dl vispgrädde
2 tsk dijonsenap
1 tsk flytande honung
salt, nymald svartpeppar
4 äggulor
cocktailkapris
Koka rödbetorna med skalet på i lättsaltat vatten tills de är helt genomkokta, det tar ungefär en timme. Låt betorna svalna och skala sedan under rinnande vatten. Skala löken och finhacka den, rödbetorna och småkaprisen. Tillsätt olja, senap och citronsaft. Smaka av med salt och peppar. Låt tartarsmeten stå kallt i minst två timmar. Lättvispa grädden tillsammans med de andra ingredienserna och smaka av med salt och peppar. Tryck ut fyra runda rödbetstartarer med hjälp av en pepparkaksform (eller annat redskap som kan funka) och toppa med grädden. Garnera med cocktailkapris och servera äggulan i ett snapsglas bredvid.
Sparrisen är här. Äntligen. Jag vägrar köpa sparris när den inte är i säsong men nu är det äntligen dags och jag planerar att äta sparris minst en gång i veckan den närmsta tiden. Jag är speciellt svag för vit sparris och godbitarna äter jag helst med någon form av hollandaisesås.
I helgen festade vi till det med en fin flaska bubbel, och till den åt vi ett enkelt tilltugg som är ack så gott och klassiskt – råraka som vi toppade med smetana, rödlök, tångrom och riven västerbottensost.
Det här är en av de bästa smakkombinationerna jag vet, faktiskt, och lite riven västerbottensost på toppen är verkligen pricen över i:et. Annan långlagrad ost går också bra, såklart.
Råraka med smetana, rödlök och tångrom
Riv fem (ekologiska) potatisar med skalet på, krama ur och lägg i en bunke. Blanda ner ett ägg, 0,5 msk matolja, 1,5 msk mjöl och en gnutta salt. Forma till små plättar och stek i olja och smör (eller bara olja) på medelhög värme, några minuter på varje sida. Tillsätt eventuellt mer mjöl om smeten vätskat sig. Toppa med smetana, rödkök, tångrom och ost.
Calles bidrag till förnyår var en variant av en förrätt som vi blev bjudna på hos några vänner för ett tag sedan. Mont D’or är en ost man späckar med vitlök och skvätter lite vitt vin över, sen får den gå i ugnen tills den är alldeles ooey-gooey. Behöver jag säga mer?
Mont D’or
Sätt ugnen på 200 grader. Ta av trälocket på ostasken och vira in asken i aluminiumfolie. Låt ovandelen vara öppen! Stick små hål i osten och dela en vitlöksklyfta i sisådär tio delar. Stick ner i osten och slå över en skvätt torrt vitt vin. Ställ in i mitt i ugnen på ett bakplåtspapper i cirka 20-25 minuter. Ta ut och servera med baguette, cornichons, syltlök och kanske något kallskuret.
De senaste månaderna har jag laddat upp inför vad som imorgon komma skall – det amerikanska valet. Kongressen och USA-valpodden har varit mina ständiga följeslagare under promenaden till och från kontoret och det första jag kollar på nätet på morgonen är statistiken på Fivethirtyeight. Svårt att förstå att dagen d är här, men imorgon smäller det och det är inte utan att jag både är nervös och orolig.
Nog om valet och vidare till våfflor – förra veckan gjorde jag nämligen de här matiga grahamsvåfflorna med fiberhavregryn och de var ljuvliga! Jag åt mina till lunch och toppade med gräddfil, finhackad lök, riven brännvinsost (gaah, vad gott!) och syrad rödkål.
Grahamsvåfflor
10 st
2 dl vetemjöl
2 dl grahamsmjöl
1 dl fiberhavregryn
7 dl mjölk, en fet variant
0,5 tsk salt
2 ägg
2 msk smält smör
Blanda vetemjöl, grahamsmjöl, havregryn och salt i en bunke. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en slät våffelsmet. Vispa ner resten av mjölken, äggen och smöret. Låt smeten svälla en stund. Hetta upp våffeljärnet, lägg i en klick smör (det gör jag innan varje våffla!) och grädda våfflorna. Lägg på galler om ni inte äter upp dem på direkten.
Zucchinibonanzan fortsätter i vårt kök här på landet och jag måste erkänna att jag, som förut var en tvivlare, har börjat förstå storheten med den här snabbväxande grönsaken och dess blommor. Jag har velat göra friterade zucchiniblommor i flera år och i helgen tog jag mig äntligen i kragen och provade att göra själv för första gången.
Jag har ingen aning om vad de där italienarna fyller dem med (om de ens fyller dem?) men jag tyckte det passade fint med en mild get-färskost som jag blandade med fint hackad gräslök.
Friterade zucchiniblommor
2 portioner
6 zucchiniblommor
1,5 dl mild getfärskost
0,5 dl fint hackad gräslök (kanske lite mer)
1 dl vetemjöl
0,5 dl bubbelvatten (om smeten är för tjock – tillsätt mer vatten!)
en nypa salt
olja att fritera i
Blanda frityrsmeten. Rör ihop ingredienserna till fyllningen och ställ åt sidan. Rensa blommorna och tvätta av om det behövs. Fyll blommorna med färskosten och vrid ihop blomtopparna. Hetta upp rikligt med olja till 160 grader i en stor kastrull. Doppa försiktigt en blomma i taget i frityrsmeten och lägg sedan varsamt ner dem, några åt gången, i den heta oljan. Fritera blommorna tills de är fasta och gyllenbruna och låt dem rinna av på hushållspapper. Strö över lite havssalt.
Vi firar långhelg på landet och vädret kunde knappt ha varit bättre. Solsken, vindstilla (!) och precis sådär lagom varmt att man kan gå barfota i gräset. Vi har såklart grillat två kvällar i rad och kommer högst troligt att göra det ikväll också. Får väl se vad vi kan hitta på för något.
Igår åt vi vit sparris till förrätt, och vit sparris är något jag har lärt mig att älska på äldre dar. Med någon sås och lite sallad är det perfekt till lunch (för det har jag tänkt göra idag) men igår åt vi den till förrätt med en citronhollandaise. Receptet hittade jag i Ica Kuriren.
Vit sparris med citronhollandaise
4 portioner som förrätt
Vit sparris, 600 g
200 g osaltat smör
2 äggulor
1 msk pressad citron + 1 msk vatten
2 tsk rivet citronskal
salt, nymald svartpeppar
fint hackad gräslök
Känn efter var den träiga delen av sparrisen slutar och bryt bort den. Skala från knoppen och nedåt. Lägg dem i rikligt med kokande vatten med salt och låt koka i 8-10 minuter tills sparrisen är mjuk. Lyft upp med en hålslev och lägg på en ren kökshandduk.
Smält smöret på låg värme så att en bottensats bildas. Lägg äggulor, citronsaft och vatten i en rostfri kastrull. Ställ den på en medelvarm platta och vispa tills det är en krämig konsistens. (Se upp så att smeten inte blir grynig, då har den blivit för varm!) Ta bort kastrullen från värmen och tillsätt det smäla smöret, lite i taget under ständigt vispande. Ta inte med bottensatsen! Rör i det rivna citronskalet och smaka av med salt och peppar. Späd eventuellt med lite vatten om det behövs. Lägg sparrisen på en tallrik, ringla över sås och toppa med gräslök.
