Vi dricker aldrig spanskt vin. Inte för att vi inte tycker om det utan mer för att vi helt enkelt inte har hunnit dit ännu. Att utforska vinvärlden är ett oändligt projekt. När jag läste några artiklar av de vinskribenter jag följer blev jag nyfiken på Veronica Ortegas viner. Det är en kvinnlig vinmarkare (spännande) som håller till i Bierzo (måste googla var det är) och hon tillverkar vin utan filtrering eller klarning och med låga halter av sulfiter (sådant gillar jag). Calle haffade en flaska Quite på 100 procent mencía och den var faktiskt urgod. Så god att vi dagen efter haffade tre flaskor till.
Nä hörni, nu ska jag ta tag i resten av den här dagen. Snart är det lunch, sen fortsätter bygget på våra nya uteplats där vi just nu håller på att göra en liten hörna till vår nya vedeldade uteugn Faster Greta som väntas flytta in hos oss veckan som kommer. Målbilden är att vår första pizza ska gräddas där lagom till påsk, och resten av sommaren tänker jag flytta ut matlagningen dit eftersom vi ska ha ett utekök i anslutning till Greta. Om vi är pepp? JO men det kan man säga, haha. Hoppas ni har en fin helg! Vi hörs snart igen. Stay safe.
Sedan jag hade covid i vintras har mitt smaksinne varit lite upp och ner. Bra för det mesta – om än inte toppen – och helt ok ibland. Lite sämre emellanåt, som nu till exempel. Kaffe luktar märkligt bränt, lök likaså. Det har det inte gjort innan. Hur det känns för en matälskare som mig? Ledsamt. Jag försöker att inte tänka i banor som ”tänk om det aldrig försvinner?”, med betoning på försöker.
Syrlig sås slår dock igenom bra för det mesta, så den här friterade blomkålen är toppen på alla sätt. Receptet kommer från kokboken Det Gröna Asien av Rain Lundström.
Friterad blomkål med sötstark sås
4 portioner
1 stort blomkålshuvud
380 g kokta kikärtor, enbart spadet
1 dl majsstärkelse
neutral olja till fritering
1 dl passerade tomater
3 msk japansk soja
2 msk färsk ingefära, riven
2 msk risvinäger
2 msk agavesirap eller honung
1 msk sriracha
2 vitlöksklyftor, rivna
jasminris
salladslök, skivad
Koka upp ingredienserna till såsen. Låt puttra och tjocka lite, det tar ungefär 10 minuter. Skär blomkålen i små buketter. Häll kikärtsspadet i en skål och majsstärkelsen i en annan. Hetta upp oljan till 170 grader, har du ingen fritös kan du köra på en kastrull med höga kanter. Doppa blomkålen först i kikärtsspadet och sedan i majsstärkelsen. Fritera några buketter åt gången tills de har fått en fin, gyllene färg. Låt rinna av på hushållspapper. Lägg den friterade blomkålen i en skål och vänd runt med såsen. Strö över salladslök, servera med jasminris.
Den här veckan har ledordet varit enkelt och snabbt, och då är det tacksamt med både färdig soppa från kyldisken och kylskåpsrens. Vad vi har ätit finns sammanfattat nedan, precis som vanligt.
I måndags köpte vi Änglamarks färdiga tomatsoppa som vi värmde på och åt med pasta, mozzarella och färsk basilika.
I tisdags gjorde vi sojabiffar med en ljuvlig rosmarin- och citronsås som vi toppade med svarta oliver. Ris till det.
I onsdags plockade vi fram rester och fixade fried rice med broccoli, salladslök, röd paprika, pak choi och tzaybitar.
I torsdags gjorde vi det enkelt för oss. Reeeker med baguette och aioli till de andra, en bit västerbottensostpaj med sallad till mig.
I fredags åt vi pizza och drack dolcetto från San Fereolo.
I lördags grillade vi Ottolenghis portabellosvamp fylld med grönsaker och toppad med Tallegio. Smashed potatoes med rosmarin och balsamicosås till det och i glasen hade vi en cab sauvignon från 2009 (!) från Stag’s Leap.
Idag är det söndag och till middag ikväll köper vi hem indiskt.
Fredag kväll och jag och Clara ligger utslagna i soffan, Sigge har somnat och Calle blandar en drink i köket. Vi kom till landet tidigare idag och har ätit pizza och druckit rödvin, och resten av kvällen ska jag läsa och äta After Eight. Ungefär så. #wildncrazy
Om ni inte ännu bestämt vad ni ska äta till middag imorgon kan jag tipsa om den här gamla godingen signerad Lotta Lundgren. Mandelpeston är vansinnigt god så jag brukar göra en mycket större sats än vad receptet säger (och den går alltid åt, passar nämligen perfekt att sleva i sig med sked när andan faller på…)
Öppen lasagne med mandelpesto
2 portioner
1 dl mandel
30-40 g smör
1 citron
0,5 tsk honung
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
250 g champinjoner
200 färsk spenat
2 lasagneplattor
0,5 burk ricotta
salt, nymald svartpeppar
Rosta mandeln i torr stekpanna och krossa i mortel. Bryn smöret. Riv av citronzesten och blanda ihop med mandeln och smöret. Smaka av med salt och några droppar pressad citron. Koka upp rikligt med vatten till lasagneplattorna. Hacka löken och vitlöken fint och stek i smör tills den blivit genomskinlig. Skiva svampen och vänd ner i löken och stek tills den fått färg. Tillsätt spenaten och stek tills den sjunkit ihop. Smaka av med salt och nymald svartpeppar. Koka lasagneplattorna mjuka, fiska upp med hålslev och lägg på två värmda tallrikar. Fördela spenatfyllningen på ena halvan av lasagneplattan, toppa med en rejäl klick ricotta och svep över resten av lasagneplattan. Skeda över massor med mandelpesto och servera direkt.
Vi har som bekant bönor till det mesta, och den här enkla lilla salladen signerad Tareq Taylor ramlade jag över en kväll när jag letade recept. Supergod och genial i all sin enkelhet! Vi hade den som tillbehör till tacos men den funkar ju till det mesta, tänker jag.
Föredrar du andra bönor är det bara att byta ut bäst du vill men i den här familjen råkar just svarta vara favoritvarianten.
Sallad med svarta bönor
4 portioner
400 g svarta bönor
0,5 dl koriander
0,5 dl mynta
1 dl slätbladig persilja
1 citron, saften
2 msk olivolja
1 salladslök, tunt skivad
lite havssalt
Hacka örterna grovt och blanda ihop med resten av ingredienserna. Låt salladen stå till sig några minuter innan servering.
Den här veckan har i matväg varit ganska vanlig. Ambitionen har varit att förbereda maten i god tid, men så blev det inte alls. Nya tag nästa vecka osv. Middagarna finns samlade nedan, precis som vanligt. Hoppas att ni får en fin kommande vecka!
I måndags åt vi halloumipytt med senapskräm.
I tisdags svängde vi ihop en krämig pastasallad med pesto, purjolök och småtomater. De andra hade bacon till.
I onsdags åt vi raggmunkar med rårörda lingon. Kidneybönor med olivolja och havssalt till det och även bacon till köttätarna.
I torsdags åt vi pappardelle med bland annat marinerad kronärtskocka, brynt smör och salvia. Pecorino på toppen, chardonnay från Stag’s Leap i glasen.
I fredags åt vi pizza.
I lördags åt vi schnitzel – köttvarianten till de andra, vegvarianten till mig. Klyftpotatis och grönsaker till det.
Idag är det söndag och till middag köpte vi hem falafel.
Det var längesedan vi lagade något från Ottolenghis kokböcker, men för några helger sedan gjorde vi den här förrätten som jag har haft sparat i min läslista ungefär hur länge som helst. Burrata och korianderfrön verkar vara lite av en favorit hos Ottolenghi, för i somras åt vi den här varianten med hallon istället för blodapelsin. Otroligt fin, och kanske något otippad kombination i båda fallen!
Lavendeln ger en subtil, blommig ton men den tar inte över (sa jag även lugnande till Calle när vi skulle äta den här rätten eftersom han är av den fasta övertygelsen att allt med lavendel smakar tvål…)
Burrata med blodapelsin
4 portioner till förrätt
2 msk olivolja
1,5 tsk flytande honung
0,5 tsk torkad lavendel
0,5 vitlöksklyfta, liten och krossad
1 msk korianderfrön, rostade
2 blodapelsiner
440 g burrata (ungefär 4 bollar)
några basilikablad
havssalt, nymald svartpeppar
Lägg oljan i en kastrull tillsammans med honung, lavendel, vitlöksklyftan och en nypa salt på medelvärme tills det börjar bubbla lätt. Ta från plattan, rör runt ordentligt och låt kallna. Skala och filea apelsinerna och lägg på ett fat tillsammans med burratan. Blanda lavendeloljan med de rostade korianderfröna och häll den försiktigt på burratan. Garnera med basilika och strö över havssalt och svartpeppar.
Den här veckan har vi försökt tänka kylskåpsrens eftersom det har varit en hel del sorliga slattar, trötta grönsaker och halvfulla förpackningar som trängts i vårt kylskåp. I måndagens tomatsoppa blandade vi ner en öppnad burk med tomatsås, till tacosen samlade vi ihop alla trötta grönsaker och den slokande basilikan blev en basilikaolja till lasagnen i lördags. Mission completed.
I måndags gjorde jag en tomatsoppa som vi åt med pasta, mozza och färsk basilika. Som tillbehör svängde Calle och Sigge ihop biscuits med västerbottensost och salladslök.
I tisdags gjorde Calle crèpes som vi fyllde med avokadokräm.
I onsdags blev det tacos. Inte så mycket att orda om det, grönsaker, salsa, jalapenos, gräddfil. Allt det där andra man brukar ha på.
I torsdags åt vi ugnsbakad hokkaidopumpa med mathavre och rödvinssås, och till den gick vi utanför vår vin-comfort zone och korkade vi upp en Côtes de Rhône från Mas de Libian. Wow!
I fredags åt vi pizza.
I lördags åt vi en öppen lasagne med aubergine, tomatsås, parmesanricotta, basilikaolja och rostade pinjenötter. Tomat- och mozzarellasallad som tillbehör.
Idag är det söndag och ikväll köper vi hem sushi.
Även om vi provar många nya viner har vi helt klart våra favoriter. Riesling från Moseldalen, chardonnay från Bourgogne, Jura och Napa, pinot noir från Oregon och Washington State, nebbiolo från Piemonte, gamay från Beaujolais, chenin blanc och cab franc från Loire… Ja, ni hör ju. Det finns oändligt mycket kvar att utforska.
Igår slog vi på stort och provade ett vin från producenten Mas de Libian som håller till i södra Rhônedalen. Kvinnliga vinmakare, biodynamiskt odlat och ett nyanserat vin med hintar av allt från svartpeppar och lagerblad till vanilj. Köpte bara en flaska men ska svänga förbi bolaget och köpa några flaskor till och lägga i källaren för det här var riktigt, riktigt gott. Hoppas ni får en fin helg, vänner!
Vi äter ganska ofta sojafärsbullar i tomatsås som vi toppar med parmesan och äter med tagliatelle. Det är enkelt, går hem hos samtliga och är löjligt gott. För några veckor sedan fick vi rester över och då passade vi på att slänga ihop den här enkla suben vars receptskiss fladdrade förbi på Ica (tror jag).
Tryck till den ordentligt innan du tar första tuggan, annars har innehållet en tendens att ramla ur (talar av erfarenhet).
(No-) meatball sub med jalapenomajonnäs
Värm på sojafärsbullarna och tomatsåsen. Blanda ihop en majonnäs och mixa med några skivor färsk jalapeno tills den är så stark som du vill ha den. Dela en baguette på längden, lägg i några slevar tomatsås och bred ut i baguetten. Dela sojafärsbullarna om de är stora och lägg i, toppa med valfria grönsaker (vi hade sallad och gurka) och toppa med jalapenomajonnäs, riven parmesan och färsk koriander.