Jag gillar principen med mat i bröd. Tortillas, varma mackor, libabröd, alles. För några veckor sedan blev jag akut sugen på pitabröd så jag letade upp ett recept och gjorde egna och jag blev så löjligt glad för att de här blev bra eftersom falafelbollarna som skulle vara i blev en fullständig katastrof. (Note to self – fuska inte när du gör falafel. Gör inga konstiga abrovincher, det funkar ALDRIG.) Receptet på pitabröden hittade jag för övrigt hos Ann-Louise!

Vi äter sällan couscous. Alltså, ytterst sällan. En gång om året eller så får jag för mig att det kanske hade varit gott, men så står paketet där i skafferilådan och blir gammalt. Skandal. Har ni några bra couscousrecept på lager? Och, kanske viktigast av allt – hur blir den sådär fluffig och god? Tycker ofta att min blir kompakt och stabbig.

Vi kom nyss hem efter nästan två veckor på resande fot och även om det alltid är en fantastisk känsla att komma innanför dörren till vår lägenhet känns det lite… vemodigt. Jag tycker inte det minsta om avsked så att ha några av sina närmsta vänner på andra sidan Atlanten är helt klart trist. Nåväl, sånt är livet som man brukar säga. Nu var det ju mat vi skulle prata om, och den här veckan började med pizza i Geneva, upstate New York, och slutade med middag hemma hos Calles föräldrar. Såhär gick det för oss första veckan i september:

I måndags körde vi mot Finger Lakes och hann både gå på ostprovning och äta glass innan vi körde mot Geneva där vi hittade ett hotellrum för natten. Till middag körde vi the all american experience och körde (!) till pizzerian som låg bredvid hotellet. Vi köpte med oss jalapeno poppers, varsin pizza slice, en stor garden salad (som de så fint kallar det och som betyder skittråkig isbergssallad med några oliver och lite gurka) och Calle beställde dessutom några chicken wings. Middagen intogs sittandes på golvet på hotellrummet och vinet drack vi i plastglas som vi hittade på toaletten. Väldigt fancy pants, som ni hör.

I tisdags kom vi hem ganska sent från Finger Lakes så till middag blev det – surprise, surprise – en grön pasta. Oliver, basilika, zucchini, lite tunt skivad grön chili och ett lass med parmesan, basilika och flagad mandel på toppen. Till efterrätt åt vi resterna av tiramisun som vi köpte med oss från den lilla italienska delin i Milford.

I onsdags var vi ute och åt i den närliggande lilla staden Stroudsburg. Till förrätt åt jag garlic knots, små bullar fyllda med pesto som man doppar i tomatsås. Till varmrätt åt jag en sallad på rucola, pecannötter, päron, jordgubbar och panerad getost. Efterrätt? Nä, det fanns inte plats.

I torsdags var det vår sista dag hos Alex och Adam och vi firade genom att bjuda på hemmagjord pizza. Trots att de inte hade någon baksten blev den så himla bra, och toppingen blev ungefär samma som vi brukar ha hemma – kronärtskockshjärtan, oliver, jalapenos och lök, bland annat. Till förrätt gjorde Adam ugnsbakad butternutpumpa som han kryddade med salt, peppar och en gnutta kanel.

I fredags åkte vi hemåt igen så middag åt vi på flygplanet. Jag hade noll aptit men fick ändå i mig lite av blomkålscurryn med basmatiris som serverades. Vill ni göra egen blomkålscurry har jag ett grymt recept här!

I lördags spenderade vi en dag hos mina föräldrar i Skåne innan vi körde mot Göteborg. På grund av massiv jetlag blev det enklast möjliga kylskåpsrens som resulterade i en tacosallad med tabascoaioli som vi svängde ihop lite snabbt och lätt.

Idag är det söndag och vi svängde inom Calles föräldrar på väg hem för att äta middag. Som vanligt bjöd Bibbi på supergod mat, den här gången rotfrukter, ugnsrostad blomkål och tzatziki. Till efterrätt åt vi brownies, och det receptet ska jag fixa till er för hjälp, vad goda de där browniesarna är. Hasselnötter i smeten, need I say more?

Imorgon åker vi tillbaka till Sverige igen och det känns som att sommaren officiellt börjar lida mot sitt slut. Vi lägger några fina veckor bakom oss och jag är så glad och tacksam för att vi har haft möjligheten att vara hemma tillsammans hela sommaren. Det har varit varma dagar, kalla dagar, glada dagar, ledsna dagar. Vår resa i USA har gått så otroligt bra och det har som alltid varit så himla fint att träffa våra vänner och nu när jag sitter här på trädäcket utanför Alex och Adams hus känns det lite vemodigt att lämna det här. Men, så vet jag att jag, som vän av ordning, reda och rutiner, kommer vara glad när hösten kommer.

Tidigare ikväll kom vi hem från vår mini-roadtrip till Finger Lakes som ligger ungefär tre timmar norrut härifrån. Vi har provat viner, spanat in omgivningarna och – bäst av allt – provat ostar. Yay!