Jag vet att det har varit fullständig västerbottenfrenzy i Matrepubliken den senaste tiden och jag vet att vissa frågeställningar kan uppstå. 1. Är jag sponsrad? NEJ. Tyvärr inte, för gud vet hur mycket pengar jag har lagt på västerbottensost den senaste tiden. 2. Är jag beroende? Ja, kanske. Lite. Pyttelite. 3. Kan man verkligen ha västerbottensost till allt? JA. Det är ingen myt. Speciellt gott är det att, som här, blanda osten med smör och servera på typ nybakat bröd eller i en bakad potatis.

Smör med västerbottensost

Ta en klick smör och låt det stå framme ett tag tills det är mjukt och enkelt att arbeta med. Riv i västerbottensost, blanda runt ordentligt och smaka av med lite havssalt. Ställ in i kylen och ta ut precis innan servering.

Vi har åter landat i Göteborg efter fina dagar i Malmö. I lördags kväll åt vi middag och drack vin hemma hos Gustaf och Tove och efter ett ö-råd lyckades vi enas om att laga sallad, vegetariska biffar och lite plock till det – bland annat den här enkla men ack så goda såsen med crème fraiche och sambal oelek Idén har jag snott rakt av från våra kompisar Karl och Marina som bjöd på (bland annat) den här när vi var där på middag förra veckan.

Sås med sambal oelek (sauce with sambal oelek)
Blanda crème fraiche (vi använde den feta, går säkert precis lika bra med den lättare varianten) med en stor klick sambal oelek, riven vitlök, salt och nymald svartpeppar. Låt såsen stå till sig i kylen innan servering.

Idén med att lägga chimichurri i korvbrödet kommer från Calles favoritställe nummer ett – Gourmetkorv. Det är, needless to say, galet gott. Eftersom jag i fredags hittade en übergod vegetarisk korv (ÄNTLIGEN!) ville jag såklart gå all in gällande korveriet och slog således på stora trumman när det gällde det där med tillbehören… Det finns säkert ett originalrecept på den här såsen någonstans i världen, men när jag gjort lite efterforskningar kunde jag konstatera att jag inte hittade ett enda recept som liknade det andra, så jag hittade på lite själv. Som jag brukar.

Chimichurri

4 portioner, till ungefär 8 korvbröd

1-1,5 dl olivloja av det finare slaget

2 st vitlöksklyftor, rivna

1 st liten röd chili (eller mindre, beroende på vad du gillar)

2 msk vitvinsvinäger

2 dl oreganoblad, färska och hackade

1 dl timjanblad, färska och hackade

1 dl basilikablad, färska och hackade

en gnutta socker

salt, nymald svartpeppar

Blanda alla ingredienserna till såsen och smaka av med socker, salt och nymald svartpeppar. Låt stå ett tag innan servering så smakerna gottar till sig. Förvara i en lufttät burk i kylskåpet i upp till en vecka om ni inte orkar äta upp allt (ja, precis som om det skulle hända…).

Justdeja, jag har ju glömt att berätta om den där remouladsåsen jag gjorde till mina f*skpinnar förra veckan. Det är lite skämsmin över det faktum att jag aldrig gjort egen remouladsås, även om jag ju inte äter fisk. För det här måste väl vara fisksåsen nummer ett? Eller? Upplys en fisk-novis som mig.

Remouladsås
4 portioner

1 dl majonnäs*, kanske lite till 

1 dl gräddfil

0,5 msk dijonsenap

1-2 msk hackad kapris

0,5 dl finhackad smörgåsgurka

salt & nymald svartpeppar

*hemmagjord, såklart – lägg två äggulor i en skål, tillsätt lite dijonsenap och pressad citron – häll över rapsolja i en smal strimma och vispa kraftigt tills du har en lagom fast majonnäs. Smaka av med salt och nymald svartpeppar.

Gör majonnäsen. Blanda med gräddfil och senap. Finhacka smörgåsgurka och kapris, blanda i såsen och smaka av med salt och nymald svartpeppar. Låt stå kallt en liten stund innan servering.

Om du kommer hem till oss på middag är det ganska stor chans att du blir bjuden på något texmex-igt. Sedan Calle köpte Jonas Crambys kokbok har jag, trots att det inte är speciellt många vegetariska recept i kokboken, snöat in på bönröror av alla dess slag. När Calle gör carnitas och flankstek och allt vad det nu heter går jag bananas på svarta bönor, olika chilisorter, sojafärs och bäst av allt – alla tillbehör. Som det här med äpple  i guacamolen, till exempel. Är det jag som är sist på bollen med att upptäcka det här? Åter igen – all heder och ära till Jonas Cramby och hans finfina kokbok.

Jag gillar salsa på nästan alla sätt – med mango, rårörd, med ananas, mycket koriander, lite koriander – you name it. Men den här varianten, som egentligen är ett hopkok av lite olika recept, är den bästa av alla. Låt den koka länge, länge så blir den alldeles söt och mild.

Den bästa salsan
4 portioner, ungefär

I fredags bjöd de mig på mat, mina fina kompisar. Jag, som (tydligen och inte alls uppenbart) har ett visst drag av kontrollbehov fick snällt sitta och dricka vin och titta på när de andra förberedde det hela. Och oj, vad trevligt det var! Störst succé under kvällen gjorde helt klart Johannas cashewsås. Det är nämligen såhär, att Johanna är en annan av mina åländska kompisar (jag har några stycken!) och hon är helt fenomenal på att laga mat. Kolla in hennes blogg, ok? Och laga såsen!

Cashewsås, från boken Food for thought
lagom till 4 personer (eller två Charlottor)

1,5 dl naturella cashewnötter
2 cm färsk ingefära
1 vitlöksklyfta
2 msk vit balsamvinäger
0,5 dl rapsolja
2 tsk flytande honung/agavesirap
2 tsk sambal oelek
1 msk soja (Kikkoman!)
3-5 msk vatten

Mixa allt i en mixer tills du har en ganska grynig sås, ät till det mesta. Vi åt den till pasta, dagen efter åt jag och Tina den till en stor sallad. Förvara i burk i kylskåp om det (mot förmodan) blir något över.

Håll i hatten, kids – här kommer ännu ett finfint recept från min bästa vän Emelie. Hon sitter nämligen inne med ett riktigt fint recept på en salsa som råkar vara alldeles ljuvlig. Ack så enkel men ändå så god. Prova nästa tacofredag, ok?

Emelies salsa
4 portioner

400 g krossade tomater (ekologiska, såklart)
40 g finhackad gul lök
40 g hackad röd paprika
lite färsk chili
salt & nymald svartpeppar

Hacka alla grönsaker och lägg i en kastrull. Tillsätt de krossade tomaterna och finhackad chili. Salta och peppra. Låt sjuda i minst 15 minuter, gärna dubbelt så länge. Låt svalna innan servering.

Att göra en riktigt god salsa när det inte finns tillgång till fina tomater är i det närmsta dödsdömt. De flesta tomater som finns i affärerna är bleka, tråkiga och smakar ingenting alls – förutom en sort. Romanticatomaterna. De är s-v-i-n-d-y-r-a men ack så goda, och nästan ett måste för att göra en bra salsa. Låt tomaterna ligga några dagar innan du gör salsan så blir den riktigt bra! (Pico de gallo är för övrigt en mexikansk nationalsalsa, om det nu finns sådana, och det fina namnet betyder tuppens näbb.)

Pico de gallo
ungefär 4 portioner

16 st väl mogna romanticatomater
1 liten gul lök
0,5 dl hackad koriander
1 röd chili (efter smak och tycke)
3 msk limejuice

Tärna tomater och gul lök, blanda med finhackad chili (lägg i lite, smaka av, lägg i lite till, smaka av osv), koriander och limejuice.

Tråkiga tider kräver comfort food. Igår slog vi på stort och tillagade vår favoritrisoni, med tillhörande gremolata. Den här ljuvliga såsen är ett under av smak, och kan ätas till nästan precis vad som helst.

Gremolata
2 portioner

1 knippe slätbladig persilja
1 dl riktigt fin olivolja
2-3 msk citronzest
1 stor klyfta vitlök
salt & nymald svartpeppar

Grovhacka persiljan. Blanda med olivolja, citronzest och finhackad vitlök. Smaka av med salt och nymald svartpeppar. Låt gremolatan stå och dra till sig i rumstemperatur ett litet tag innan servering.