Till skillnad från föregående år då nyårsdagen mest har varit en transportsträcka från Ivanhoe till pizza måste jag säga att den här dagen med långpromenad, god lunch (enchiladas!) och tända ljus helt klart är att föredra. Vi hade en riktigt fin kväll igår som var precis som en nyårsafton ska vara – god mat, chips, fina kläder, fyrverkerier, stora kramar från fina kompisar och förhoppningar om att det nya året ska vara ett riktigt bra sådant.

Jag hade en stark önskan om att det här året slippa den klassiska nyårsmaten och istället laga något helt annat så vi tog hjälp av några olika kokböcker och hittade till slut tio olika rätter som vi fastnade för. Tio rätter kanske låter rörigt och omständigt men med lite planering gick det hur bra som helst. Det var dessutom alldeles lagom med mat (ingen matkoma, med andra ord) och vissa av rätterna var riktigt, riktigt bra. Best in class? Den frusna mixsalladen. Lätt. Och vaniljglassen med rårörda hjortron som vi åt till efterrätt är såklart svårslagen.

Idag blir det såklart pizza till middag, en hemmagjord sådan med rårörd tomatsås, lök, ananas, kronärtskocka och ganska lite ost. Right up my alley. Hoppas att ni alla har haft en riktigt fin nyårsafton! God fortsättning!

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om 2013. Omvälvande, kanske kan vara rätt ord? När man är trettioett slutar en del av livet och en annan tar vid. Några får barn, andra flyttar och vissa köper hus utanför stan. Ibland brukar jag och Calle skämtsamt säga att vi känner oss som de två sista på en fest som håller på att dö ut. Och så är det ju klart lite när man lever i gränslandet mellan två epoker livet.

Det är stort att köpa ny och större lägenhet, och det gjorde vi för snart ett halvår sedan. Första gången vi kom in i den fina, något renoveringsbehoviga lägenheten som numera är vårt hem tänkte jag att om jag får vakna varje dag och titta på det här stora havet av fiskbensparkett kommer det inte finnas några dåliga dagar. Och vi, som egentligen letade efter något helt annat, lyssnade på magkänslan och såg potential i en lägenhet som andra ratade. När jag är gammal och ser tillbaka på mitt liv kommer jag fortfarande vara mallig när jag tänker på hur Calle play-it-safe-Ljungblad fick något vilt i blicken när han ringde till mäklaren och deklarerade att VI VILL HA DEN. Det är stort.

Dear Bushwick.

Igår morse hann vi med en stadig julgrötsfrukost tillsammans med Calles familj innan vi packade ihop oss och åkte mot Skåne. Jag åt (som alltid) min gröt med saftsås vilket, eh, förbryllade resten av sällskapet, som har mjölk till sin gröt. Mjölk? Helt främmande för mig. Hur gör ni?

Vi sladdade in hos mina föräldrar vid tre-tiden, lagom till glöggfikan. Mandelsmusslor, mjuk pepparkaka, lussebullar, pepparkakor och korintkakor tillsammans med glögg, lugn och Livet är Underbart. Bästa stunden på hela julafton, tycker jag.

Det här året blev det ett enkelt men ack så fint julbord som dukades upp. Alldeles lagom, för en gångs skull.

Isbjörnen fick en leksak som tre minuter senare var en skugga av sitt forna jag, sen däckade han (och vi andra) i soffan. Härligt. Alldeles perfekt julafton, om ni frågar mig. God fortsättning!

Idag är dagen innan för-nyår och jag och Calle kom ner till Skåne för några timmar sedan. Upplägget inför morgondagen ser ut som sig bör: bastubad, för-champagne, tre förrätts-amuser, varmrätt och tre dessert-amuser. Där emellan blir det såklart vin, På Året och Grevinnan och Betjänten. Jag älskar för-nyår.

Jag gör i år en av de tre förrätts-amuserna och den står förberedd och klar i kylen. Återkommer såklart med bild och recept. Calle gör en dessert-amuse och jag kan berätta att det kommer bli, eh, spektakulärt. Trevlig helg till er alla! Och gott nytt för-år, såklart!

Jag gillar inte tomtar, men jag gillar den här. Den har jag fått av min mamma för länge, länge sedan och den har följt med i flyttar och tappat skon på köpet. Annars? Det är första advent och firar förkyld. Men, julträdet är på plats (ja, jag är 31 och får ett julträd med paket av min mamma. Frågor på det?) och jag har köpt ilexkvistar till förbannelse. Allt är precis som det ska vara, med andra ord.

Vi har det riktigt fint här i Stockholm! Vi tar långa promenader, äter frukost som varar till lunch, lagar god mat och dricker vin. Jag har upptäckt storheten med hjortronsylt på våfflor (genialiskt!) och måste, så fort vi är hemma, leta upp vårt våffeljärn. Sitter ni inne på några riktigt bra våffelrecept? Hemliga ingredienser? Vad har ni på? Berätta!

Efter en jobbvecka deluxe känns det nästan som julafton att få tre hela dagar ledigt. Precis vad jag behöver. Jag smygstartade ledigheten igår kväll när Calles pappa bjöd in till 70-årskalas och det är inte utan att jag känner mig lite, erm, trött idag. Som sig bör… Resten av helgen tänker jag promenera i trädgårdsföreningen, passa hund, laga någon god mat och äta (dill-) chips. Hoppas att ni får en fin helg!

Ekollonvas utan ekollon.

Jag har en ledig fredag vilket innebär långfrukost, träning och eventuellt kakbak. Sistnämnda tillhör inte direkt vanligheterna i det här hemmet men imorgon kommer Ben, 2, på besök och eventuella mutor kan ju alltid vara bra att ha till hands. Annars? Jag måste leta upp ett ekollon till min lilla ekollonvas, och ikväll ska vi på bio och titta på filmen om en av mina favoritartister – Monica Zetterlund. Spännande. Trevlig helg!

Vi är i Skåne för att fira min mamma som har fyllt år. Trots att det (redan) är början av november är det milt, regnigt och höstväder deluxe.

Igår åt vi mat ungefär hela dagen (gryta, surkål och kokt potatis, hurra!) och dessutom slog vi till med årets första pepparkaka. Inte illa det. Idag bär det av till Göteborg igen. Hoppas att ni har haft en fin helg!

Förra veckan hade vi en efterlängtad matbloggsträff hemma hos Russinet och jag gick därifrån lite mer fyrkantig, lite gladare och med en bit bröd som jag paxade efter första tuggan. De andra hade med sig alldeles ljuvliga kreationer men jag, jag hade med mig en flaska expresslemonad som jag gjorde trettio minuter innan jag skulle möta upp Pernilla vid spårvagnen. Så är det ibland. Den här veckan är inte heller fy skam – igår åt vi middag på Bhoga och njöt av La Cage aux Folles på Operan, och idag ska vi gå till Fond och fira Calles pappa som snart fyller 70 år. Känner mig oerhört bortskämd med fin mat just nu.