I lördags tittade jag och Bibbi på Svansjön på Konserthuset. Det var Kyivs Nationalbalett som dansade, och det var… magiskt. Jag har full förståelse för om man har svårt att ta till sig balett, men jag tycker verkligen om det. Och Svansjön är en så fin historia. Jag gör härmed en mental notering om att återse Svansjön så fort möjligheten finns.

Våra julfiranden nu för tiden inger alltid en viss spänning. Ska alla hålla sig friska, kommer vi kunna ses, blir det som vi har tänkt osv. Det här året blir det inte som vi tänkt visade det sig igår, när Calles syster meddelande att hon fått influensa och snällt får hålla sig hemma i Stockholm. Ridå. Nåväl, julafton kommer ju ändå, och vi är på landet med fullt kylskåp.

Det är sista helgen innan jul- och nyårsledigheten tar vid. Vi hade en sådan fin kväll på Operan igår, med middag i restaurangen innan vi kikade på Julglitter och Operakaos. Vi såg den förra året också men då var Sigge lite för liten, men det här året gick den hem hos samtliga. Det fanns en del bekymmer kring de tre moderlösa spökena som historien kretsar kring, men Sigge var nöjd när de fick omhändertas i operans fina och varma gemenskap.

Idag är det 40 år sedan jag föddes. Tack till er som minns och som har uppmärksammat mig, det värmer. Tiden har inte räckt till den här veckan, och jag har prioriterat andra saker än att sitta framför datorn. Det blir ofta så nu för tiden. Tack livet för de här 40 åren och tack för allt jag har och allt jag gjort. Det är mer än jag någonsin kunnat önska.

Den här veckan flög förbi utan någon tid för att sitta med datorn. Jag har istället haft för mig en del trevligheter, som middag på Diket och besök av mitt äldsta syskobarn. I eftermiddags åkte vi till landet och lämnade tankar på jobb och vardagen hemma, för imorgon kommer vänner upp och vi ska sitta ute i solen, grilla, dricka bubbel och glömma morgondagen. Och dricka gott vin, för jag haffade de sista flaskorna med riesling från Sybille Kuntz på väg upp.

Kommer den här pandemin någonsin att ta slut?

Har jag lite ont i halsen? Minsta lilla? Pyttelite?

Överanalyserar jag mitt eget mående eftersom alla är sjuka? (JA)

Har Amanda Ginsburg en alldeles ljuvlig röst? (Tveklöst)

Men åter, kommer pandemin någonsin att ta slut? 

“Små vågor, godnatt”, vilken fin textrad.

Att starta upp året med en vecka på landet var ett bra beslut. Här är så tyst och stilla, och det känns stundvis som att gå omkring i en liten bubbla. Jag har jobbat någon dag (eller var det två?) men kunnat släcka ner tidigt och gått direkt från jobb-mode till att helt stänga av och inte fokusera på annat än vad vi ska ta för drink innan maten eller vad vi ska äta för middag. Gin & Tonic har för övrigt fått ett uppsving den här veckan, för den här gamla klassikern får dessvärre ofta stå tillbaka när vi experimenterar med andra drinkar. Ändring på det.

Det gick så fort igår. Fortare än vanligt, var vi alla överens om. Kanske för att vi sällan ses längre och har miljoner saker att prata om när vi väl får chansen. Eller så råkar tiden helt enkelt gå lite fortare när man har trevligt, som man brukar säga. Det var en grå och dimmig dag och kväll i Svanesund igår, men på kvällen lättade det och vi kunde se fina fyrverkerier i Stenungsund, till barnen stora lycka.

Idag tänker jag att vi ska gå en promenad, eller kanske ta oss ner till bryggan för att spana efter krabbor (som är på vintervila men det är en sanning våra barn icke vill acceptera…). Och så är det ju dags för Ivanhoe, vilket Calle glatt påminde mig om precis. Ikväll blir det obligatorisk nyårsdagspizza så kan hända att vi drar igång Gretan även idag. Nu ska jag duka fram frukost, Calle steker pannkakor för fullt och och samtliga i sällskapet börjar bli hungriga. Hoppas att ni har haft en fin nyårskväll! Gott nytt år och god fortsättning.

Det har snöat. Vi har varit på stan och lyssnat på trombone-ensemblens julkonsert. Pappa har gjort brunkål. Barnen har varit snälla. Igår påbörjade vi julens projekt att titta på samtliga Jönssonliganfilmer. Och kanske bäst av allt? Lugnet infinner sig. Calle står as we speak och blandar drinkar, jag ska duka fram ost och ikväl firar vi Lillejul, som vi kallar det här nere. Fint.

Har frukosttorka. Vill knappt se en knäckemacka med ost efter de senaste månadernas (årens?) jättesamma frukost. Leksands brungräddade knäckebröd, smör, en skiva ost. Oftast framför datorn så att små, små smulor fastnar i tangentbordet. Ett litet glas ingefärsshot till mackan, dagens första kopp te till första mötet. Osv, osv, osv in i oändligheten. Måste sluta äta frukost framför datorn.