Man kan inte åka till hongkong utan att gå på NOBU*
*gammalt hongkongianskt ordspråk.

Det enda vi hade bokat innan vi kom till HK var ett besök på NOBU. (Snabblektion i NOBU-ism: den första restaurangen startades av Nobuyuki Matsuhisa i NYC 1994. Han är känd för att blanda traditionell japansk matlagning med sydamerikanska smaker och idag finns det ett flertal NOBU-restauranger världen över.)

Det första som hände när vi kom till NOBU var att kockarna tjoade något på japanska till oss (gissningsvis något i stil med hej! och välkommen!) och vi tjoade lite tillbaks. Det är ett fint välkomnande, tycker jag. Efter en kort titt på menyn bestämde vi oss för att prova på en specialkomponerad meny (jag fick en vegetarisk motsvarighet) där en viss summa av notan gick till japanska hjälporganisationer.

Tyvärr är det lite av en omöjlighet för mig att återberätta något från menyn. Jag kommer bara ihåg korta fragment av vad vi åt, dels på grund av någon form av nobufori och dels på grund av jag inte har en aning om vad hälften är. Men – vi kan konstatera det här: det var vackert, det var gott och det var spännande.

Efter den tredje rätten glömde jag helt och hållet att fotografera. Det var synd, för till efterrätt åt vi en ölglass som var så otroligt god att jag aldrig smakat något liknande i hela mitt liv.

Både jag och Calle är rörande överens om att NOBU är en av de bästa matupplevelser vi någonsin haft. Det mesta var perfekt – service (riktigt trevlig personal), läge (magnifik utsikt över HK island) och inte minst maten. Det är inte billigt (note to self: kolla vad ett glas champagne kostar innan du beställer) men inte för dyrt heller. Här kan du se vart du hittar NOBU, och för guds skull –  gå dit om du har vägarna förbi (och glöm inte att boka bord, i HK rekommenderar de minst en vecka innan).

Innan vi landade i HK hade jag en klar bild i huvudet om hur vi skulle gå på marknader och köpa mat från en liten vagn som serverade märkliga men ack så goda rätter. Självklart skulle det finnas vegetariska alternativ för i Hongkong äter man ju hur mycket vegetarisk mat som helst! (Eh, nej.) Efter första kvällens upplevelse med (potentiella) kycklingfötter i maten konstaterade jag ganska snabbt att min dröm om mat från en liten vagn var precis det – en dröm.

Rest in piece.

Kalla det dålig research eller naivitet, men jag borde naturligtvis förstått att det skulle hänga döda kycklingar i var och varannan hörna (hallå! hur ofta har jag inte spatserat på Canal st i Chinatown NYC och förskräckt tittat på alla läskiga döda kycklingar som hänger i fönsterna?!). Trottoarkanterna var som en stor kyrkogård för döda djur, främst olika sorters fåglar, fiskar, andra läskiga varelser från havet (tänk sjöborrar, sjöstjärnor). Men ok – att det hänger döda djur till höger och vänster kan jag överleva, det är ok. Det som jag först och främst blev förvånad över var hur otroligt svårt det var att hitta vegetarisk mat.

Men – misströsta ej. vi (speciellt Calle) hittade en hel del finfina matställen också. Canteen (Prince’s building) till exempel, där Calle fick tag på någon nudlar-och-biff-variant som han tyckte var riktigt god!

Tack vare ett tips på Twitter (tack snälla Paul) hittade vi till restaurangen Din Tai Fung, som blev en av de bästa matupplevelserna vi hade i HK. Det är en stor restaurang, och till vår förtjusning fanns det inte en europé i sikte. Vi hamnade vid ett stort bord som vi delade med åtta trevliga och hjälpsamma hongkongianer som hjälpte oss att beställa från menyn (det kommer ingen servitris och tar beställningen utan man fyller i en lapp där alla rätter står utskrivna med kinesiska tecken…)

Och hoppande Jesus, vilken god mat vi fick! Dessutom kunde jag beställa in en hel hög med vegetariska rätter, tjoho! Bland annat åt jag det här – en gurksallad med jordnötsolja och chili. Starkt, men ack så gott! Det här ska vi göra hemma så fort jag har köpt jordnötsolja.

Bäst av allt var de vegetariska dumplingsen! Calle åt en variant med fläskkött som Lonely Planet rekommenderade, och han var om möjligt ännu mer nöjd än vad jag var. Förutom dumplings beställde vi in fried rice, buns (en jättestor dumpling, ungefär) och någon nudel-historia.

Jag skrev om det innan, men vi tar det igen som repetition: när man äter dumplings ska man 1. fylla den lilla koppen med riven ingefära och soya 2. lägga ner dumplingen och goja runt 3. flytta över dumplingen till en sked 4. lägga på riven ingefära, och 5. göra ett hål i dumplingen.

Den finaste och coolaste matupplevelsen i HK fick vi dock på Nobu. Men – för att ni inte ska svimma av utmattning/somna på grund av allt för långa inlägg/tröttna tar vi det nästa gång istället.

Hongkong är en häftig stad – ingen tvekan om den saken. Det är verkligen öst möter väst och nytt möter gammalt, och inte sällan har jag tänkt att staden är som ett sorts NYC fast på kinesiska. Det är många som har påpekat att det är en (för) lång flygresa till HK för en veckas semester. Det tycker inte jag. Vi åkte sent på kvällen, flög över natten och landade på eftermiddagen, Lokal tid. Det gick alldeles utmärkt. Dn veckas tid i en stor stad är för mig alldeles lagom, och vi har hunnit med det som vi ville.

Det enda vi hade bokat i förväg var ett besök på Nobu (mer om maten i nästa inlägg) så det vi först och främst har gjort är att traska omkring i staden. Vi bodde i Kowloon i stadsdelen Hung hom. Perfekt plats att bo på om man inte vill vara mitt inne i smeten. Hotellet ligger i ett område som till största del är omringat av bostäder (vilket innebär få turister och Hongkong-på-riktigt-känsla, sånt gillar jag). Med bostadsområde menar jag knappast en sömnig liten gata med små hus utan snarare höghus med lägenheter på de övre våningarna och små konstiga hongkongianska affärer/hål-i-väggen-matställen längst ner.

Från vårt tak hade man utsikt över hamninloppet och Hongkong island. Vädret var för övrigt alldeles underbart! Sol, lagom varm (20-25 grader) och inte allt för klibbigt. Mars/april verkar med andra ord vara en finfin tid för att besöka HK.

En av sakerna vi blivit rekommenderade var att åka en guidad tur i hamnen med star ferry-båtarna. Det var ett bra sätt att få en överblick över staden (och det var skönt att få sitta ner en timme efter våra marathonrundor). Överlag höll vi oss mest på Kowloon-sidan, även om vi gjorde några restaurang- och barbesök på Hongkong Island också.

Det fanns vissa saker vi tittade på som inte var helt imponerande. Avenue of the stars, till exempel, som är precis vad det låter som – en hongkongiansk Hollywood Boulevard. Säkert jättekul om man 1) är ett stort fan av asiatisk film 2) har koll på asiatiska skådespelare.

En dag åkte vi ut till Stanley, som ligger på baksidan av Hongkong Island. För oss, som traskat omkring på ställen där man knappt stött på en enda europé, var detta ungefär motsatsen. Knappt en hongkongian i sikte. I Stanley åt vi pizza, kollade in marknaden (perfekt om man vill köpa billiga souvenirer, kläder och andra märkliga saker man inte visste att man behövde) och njöt av det finfina vädret.

Byggnadsställning i bambu! hur coolt är inte det?!

Innan vi åkte berättade många för mig att det var billigt att shoppa i HK. Really? Det märkte vi nämligen inte av alls. Kläder var knappast billigt, och jag som var på jakt efter en finfin hongkongiansk tekanna hittade inte någon för ett någorlunda rimligt pris (den billigaste kostade runt 1500 HKD, buhu). Något som däremot var billigt var mat (Calle köpte Big mac för typ 5 HKD), taxi (perfekt att ta sig runt med) och tunnelbana (fin, tyst och fräsch till skillnad från många andra städer).

Några av de roligaste stadsdelarna vi besökte var Mong kok (här finns en uppsjö av marknader med allt från kläder till gud-vet-vad) Tsim sha tsui (jätteturistigt men sprängfyllt med affärer, restauranger och finfin utsikt över hamnen) och Soho (barer, restauranger).

Bäst av allt – förutom att gå omkring och kolla på precis allt – har helt klart varit att uppleva stadens matkultur. Det är en häftig känsla att gå omkring bland alla marknader som finns överallt i staden, och speciellt att spana in alla (läskiga) saker de säljer. Torkade småfiskar, kycklingfötter, sjöborrar, grönsaker, grönsaker inlagda i något, köttbitar, hela kycklingar och en hel del andra oidentifierbara saker. Vi har ätit på nåra riktigt bra restauranger, men som sagt – mer om det i nästa inlägg.

Jag har lärt mig att äta med pinnar! Nåväl nästan i alla fall. Jag har också lärt mig att äta dumplings korrekt (doppa i skål, lägg på sked, gör ett hål och lägg på riven ingefära).

Nu ska vi ut och ta en drink och imorgon bär det av till Macau.

Wow, säger jag bara. Vi har inte varit i HK mer än en halv dag, men redan nu vågar jag påstå att det är en av de coolaste städerna jag någonsin varit i. Flygresan gick bra (ipad och några avsnitt Downton Abbey fixar biffen!), den (hysteriska) taxiresan till hotellet likaså och just nu slappar vi på hotellrummet efter en fin middag på en av hotellets restauranger. Vi har hunnit med en kort runda i vår del av Kowloon, och den första matupplevelsen var sådär…

På torsdag kväll flyger vi till Hongkong. Svårt att beskriva hur skönt och roligt det ska bli, men för mig som aldrig varit i Asien ska det bli oerhört spännande. Jag har plöjt hela vår Lonely planet-guide i jakt på tips på vad vi ska göra där, och framför allt vart vi ska gå och äta. HK är ju känt för att vara asiens kulinariska höjdpunkt och vi har bokat bord på bland annat Nobu och Din Tai Fung. När vi inte ska äta, titta på sevärdheter eller dricka drinkar ska vi nog…

…hänga vid hotellets rooftop pool och titta på utsikten. Tråkigare kan man ha det. om någon av er har varit i HK och har tips på måste-ses eller mat-att-dö-för är det alltd välkommet med en kommentar!