Hemma efter trevlig, händelserik och mysig helg i Stockholm – kom hem för en halvtimme sedan och nu ska jag krypa ner i sängen och sova.
Igår var Calles familj här på middag och vi bjöd på kantarelltoast, Crème Ninon (med punsch, såklart) och kaffe och lingonmousse. En trevlig kväll var det, såklart! Idag är det helt andra saker som gäller för ikväll åker vi mot Stockholm för Lidingöloppet, inflyttningsfest hos M och naturligtvis höga doser mys med Ester och Vera. Ska bli kul att se vad de har lärt sig sedan sist! Innan vi åker ska jag packa, tänka på den braiga födelsedagspresenten jag har köpt till Calle (hur bra framförhållning har jag egentligen?! Det är ju flera veckor kvar till han fyller år!) och laga någon god fredagslunch till mig själv.
Soppan är klar, vinet klart, PJ på och hu, vilket väder det är ute. Orkan, minst. Jag ska snart sova, imorgon väntar lunch med P på (ovanligt nog…) Soup & Bagel.
Imorgon kommer Calles familj hit och ska äta middag, så kvällen har spenderats på Focus och i köket. Vi ska nämligen bjuda på Crème Ninon, Tore Wretmans gamla klassiker – grön ärtsoppa med champagne och grädde, med andra ord. Till det ska vi ha parmesanbröd som jag hade tänkt baka imorgon (och innan allt det där ska vi ha kantarelltoast). Smarrigt värre. Crème Ninon hade vi för övrigt som förrätt på nyårsafton och det är riktigt, riktigt gott. Nu ska jag dricka upp mitt vin och titta till soppan.
När jag vaknade i morse var jag överygad om att Calles mormor var gift med någon som hette Gösta, och det hade de varit hela tiden men jag hade aldrig träffat honom för han bodde på ett lager eller hur det nu var. Sen vaknade jag till och somnade om igen, och drömde att jag och Calle var i Kuala Lumpur för att hälsa på Minna, men vårt hotell låg i Pnom Penh och det var långt att åka. När vi var i Minnas lägenhet var den på femtiotredje våningen och hon hade en killer view. Nåväl, nu är jag vaken och när jag frågade Calle om Gösta i morse skrattade han till lite så jag antar att Calles mormor inte har gift sig hemlighet. Hur som helst, igår spenderade jag dagen tillsammans med Tilda och på kvällen följde jag med till simskolan och blev alldeles varm i hjärtat för var tredje sekund vände hon sig om för att vinka till mig. Tilda var såklart duktigast av alla (inte alls en subjektiv bedömning) tyckte jag. Resten av kvällen spenderades hos Calles mamma som bjöd på te, himmelsk äpplekaka och trevligt sällskap! Nu ska jag dricka dagens andra kopp te och leta upp bra brödrecept.
Jag. Blir. Så. Ledsen. Och arg, när människor inte kan skilja på vad som är mitt och vad som är ditt. Vi har haft inbrott i vårt älskade hus i Helsingborg, vårt fina hus som inte innehåller något värdefullt alls förutom betydelsefulla saker för oss – morfars bowlingklot, farmors och farfars soffa, kort, minnen… och sådant är knappast lönt att sälja på blocket för att tjäna en hacka. Och inte är det just för sakernas skull som jag blir så ledsen och arg, det är för att helt okända människor har gjort intrång i vårt hus. De har letat i våra skåp, rivit ut våra saker och gjort intrång i våra liv. Vänt upp och ner på det. Jag. Blir. Så. Arg.
Ny vecka, nya tag och jag och Maja har precis varit ute på upptäcksfärd runt biblioteket. Hämtade upp posten på väg upp till lägenheten och hade fått brev från GU – mitt examensbevis har kommit och jag är nu en fullfjädrad akademiker. Förutom examensbevis finns det andra saker att fira idag – Tilda fyller fem!
Det var en mkt fin kväll igår, och Calle mår som han förtjänar. Jag, däremot, är pigg som en lärka och ska snart åka ner mot Kungsbacka för att hälsa på jobbet. Förutom det står det ram-inhandling och presentinhandling på schemat.
Lördagen har börjat bra med frukost på Soup n Bagel, nu: mot Focus för inhandling av mat och diverse alkoholhaltiga drycker till kvällens mat-och-spelkväll. Vi ska bjuda på italienskt och jag längtar redan.
Tilda är härlig: ”jag kan två språk: svenska och skånska!” Hahaha.