Efter att ha halkat omkring på Korsvägen på väg hem från jobbet är jag redo att flytta till varmare breddgrader any day. Inte ett gruskorn så långt ögat kunde nå, och jag var knappast ensam om att se ut som Bambi (på hal is) när jag steg av spårvagnen. Oh well – nu sitter jag hemma i soffan med nypoppade popcorn och ett färskt avsnitt av Mad men på gång. Härligt. Hoppas att ni alla har en riktigt fin helg!

Julen i the Hemert family är alltid väldigt fin och väldigt kaotisk. Det blir liksom lätt så när två föräldrar, tre syskon, två syskonbarn, en hund och en papegoja är hemma samtidigt. Och en Calle då också, för i år har han firat i Skåne med oss. På självaste julaftonsdagen fick han det hedervärda uppdraget att lacka alla tvåtusensjuttiotre julklappar innan de förflyttades till sin rätta plats under julgranen.

Isbjörnen hade gjort sig julfin och hade på sig sin bästa Bruce Springsteen-inspirerade scarves runt halsen.

Till lunch åt vi min nykokta risgrynsgröt. Min storebror niclas fick mandeln men ”glömde” visst att säga det och slapp därmed rimmet som hör till.

på julbordet serverades det bland annat charlottapappans stuvade grönkål, prinskorvar och revben, röd- och brunkål, sill, köttbullar, paté och…

…dopp i grytan. Det var Calles första dopp och det fick (väl) godkänt av urgöteborgaren.

Vildsvinsprinskorvarna  (och vildsvinsrevbenen) kommer från Sjunkaröds vildsvinsfarm som drivs av en vän till familjen.

En liten del av det stora julbordet.

Min syster åt för mycket av julbordet och blev alldeles uppsvullen. Nä, jag skojar bara, hon har en bebis i magen som beräknas komma ut inom några veckor (tur det, för jag har känt på magen de senaste dagarna och bebis är s-j-ö-v-i-l-d där inne).

Efter julklappsutdelningen var vi alla trötta (speciellt Isbjörnen som dagen till ära fick lov att ligga i soffan…) Kvällen avslutades med en hård match i när och fjärran-spelet (jag och syster vann…) och ett glas übergott pinot noir-vin. Hoppas att ni alla har en fin jul!

Vi har kommit ner till Skåne utan några större missöden och här är så mycket att snö att man lätt skulle kunna missta vår lilla stad för typ Åre. Helt fantastiskt mysigt, som ni förstår.

Vi har ätit traditionsenlig middag med bästa grannarna och nu vankas det eld i kaminen och familjehäng. Isbjörnen ligger på sin favoritplats och har ätit minst fem köttbullar sedan vi kom hem. God jul!

Jag känner mig klubbad efter sju hysteriska dagar på jobbet. Men – idag är det lillejulafton och vi åker mot familjen i Skåne. Hurra!

Som ni ser på bilden från förra året brukar Isbjörnen vara mycket upptagen med att vakta alla julklappar och äta en och annan köttbulle på julen. It’s a hard knocked life, som vi brukar säga. Vi hörs från skåne!

Min förkylning-från-helvetet börjar så smått att försvinna och jag har spenderat dagen med att skriva julkort. Sisådär 20 stycken.

Julkorten beställde jag här efter att ha sett dem hos favorit-flickan och kakorna. Visst är de snuckiga? Nästan så att jag vill skicka ett till mig själv.

Vi började gårdagen med pepparkaksbak hos Calles mormor. Trots några brända plåtar och en del svordomar blev de en jättehög med hjärtan, stjärnor och grisar med russinögon.

På kvällen gjorde jag och Calle muminpepparkakshuset. Gick förvånansvärt bra den här gången, men vi har ju gjort det innan så vi har lite rutin på det nu (ja, säkert).

Idag ska det pyntas i det lilla huset och om jag får bestämma ska Morran göras om (just nu ser hon ut som en hund med fladdrande öron tycker jag…). Får väl se om Calle går med på det. Trevlig tredje advent!

Varje år vid den här tiden på året travar jag och Calle bort till hans mormor för att baka pepparkakor och dricka glögg. Varje år har mormorn förberett en förstklassig pepparkaksdeg som självklart är bättre än alla andra pepparkaksdegar och varje år är Calle gräddningsvakt så att pepparkakorna inte blir brända.

Idag är det dags igen, och jag tänker trotsa min envisa förkylning (som faktiskt är på väg bort) och följa med. Detta är ju minst lika heligt som nobelfesten. Hoppas att ni får en fin helg!

Vaknade som vanligt sju i morse och gick upp och skrev klart en krönika. Är fortfarande i food coma efter Umami igår. Hoppande Jesus säger jag bara. Lovar att återkomma med bilder, och vet ni vad? Jag har, tjugo år efter alla andra, lärt mig att äta med pinnar.

Nu ska jag hoppa in i duschen och äta ännu en galet god frukost på Alberto K. Idag står Tivoli på schemat, och senare ikväll åker vi hem igen.

Glad första advent önskar jag, Calle och Hesten (eller Ulven, som Johan envisas med att kalla honom, hmpf) såklart!

Här förbereds det för fullt – Calle tappar upp glöggen, jag bakar julgodis en masse och Hesten står i fönstret och ser fin ut. Jag hoppas att ni alla får en riktigt fin första advents-kväll!

Jag vet att det inte är första advent ännu, men jag har tjyvstartat med pytte-pyttelite julpynt ändå. Jag var nämligen nyss nere på Ica Focus och hämtade julkrubban från Alessi som jag beställde för några dagar sedan.

Visst är den cool? Åh, vad jag tycker om den! Trevlig helg!