Den här helgen har vi varit på landet tillsammans med Calles familj för att förbereda inför hösten – de andra har rensat källaren, slängt skräp och fixat i trädgården och jag har ätit äpplen, vilat och bläddrat i kokböcker.

De andra har ätit – rrrrrrys – kräftor och under middagen fick jag omedelbara minnen från när jag var liten och mina föräldrar hade kräftskiva. Dagen efter var det rena kyrkogården i smörpaketet (tänk spröt, ögon och gudvetvad) för att inte tala om det faktum att allt luktade kräftor.

Nåväl, imorgon är det söndag och jag ska gå och rösta. Det ska ni med, hoppas jag! Ha en trevlig valdag, vi hörs nästa vecka!

Jag älskar att bo i stan. Trädgårdsföreningen runt hörnet, Vasastan rakt över gatan och Heden med allt som händer där precis nedanför våra vardagsrumsfönster. Där dyker det upp pop-uprestauranger, anordnas fotbollsmatcher och alldeles nyligen byggdes det boulebanor. Men, så dyker det upp event som gör mig alldeles full i skratt, som den här helgen när det anordnas Oktoberfest (?!). Det är hög musik från öppning till stängning och ur tältet dånar det gamla godingar som Scooters samtliga hits, Take me home country roads (technovarianten, naturligtvis) och Greasemedleyt, denna klassiker.

Den här helgen ska jag inte besöka Oktoberfest utan istället åka mot Skåne för att gå på bröllop. Det är min bror och hans sambo som ska gifta sig i Viken och vi kommer såklart vara på plats. Mina syskonbarn är taggade till tänderna och enligt säkra källor har Madicken sovit med sina glittriga brudnäbbsskor på sig i väntan på bröllopet. Men just det, på tal om något helt annat –  jag skulle ju fråga om Myntrik! Kommer ni ihåg honom? Många som ser min lilla elefant tittar oförstående på mig när jag med glittrande blick pratar om Myntrik, min sparbössa när jag var liten. Är det en Skåne-grej eller finns det någon annan som känns vid den lilla elefanten? Hoppas att ni alla får en superfin helg!

Om några månader utökas Matrepubliken med en ny invånare eftersom jag och Calle ska bli föräldrar till en liten flicka i början av december. Lite mer än halva graviditeten har alltså passerat och vissa av er vet och vissa av er har kanske gissat men att jag inte har berättat har nog mest att göra med att jag känner att det är så, jag vet inte, privat på något sätt.

Men, så börjar tanken på livet med en till i den här familjen sjunka in och det känns cool. Det första många frågar mig efter “hur mår du?” är “vad har du för cravings” och det har varken varit murbruk eller saltgurka, som vissa tydligen brukar få. Jag tror egentligen inte att det har varit något alls förutom möjligtvis kolhydratstinna maträtter och det har varit en relativ enkel graviditet (både för mig och Calle, hrm) förutom en liten incident som vi numera refererar till som våffelincidenten. Let’s leave it to that. Jag äter fortfarande getost lite då och då, festar till det med en alkoholfri öl och lever ungefär som jag alltid har gjort och so far verkar den lilla kompisen i magen nöjd. Pigg på kvällen, trött på dagen och verkar inte vilja göra saker på beställning (i det här fallet sparka när någon har handen på magen). Redan en kopia av Calle, med andra ord. Det blir spännande, det här.

Det är varma dagar i Göteborg och vi äter kall lunch, sen middag och dricker iste i mängder. Det har varit en hemma-helg deluxe och vi har mest gått omkring och skrotat och tittat på film men idag gick vi ner på stan för att köpa glass men hamnade istället på Paddan – inte de tråkiga nya båtarna utan den fina gamla varianten i trä – och fick en guidad tur i vår hemstad. Och vad fin den är, den här staden. Ful-fin på något sätt.

Ibland blir man så hemmablind att man lite glömmer av att uppskatta det man har runt omkring sig men i år firar jag och Göteborg 10 år tillsammans och jag ska försöka bli lite bättre på att ta tillvara på godbitarna som finns här. Som att promenera i Trädgårdsföreningen, ha picknick vid Röda Sten och besöka Liseberg lite oftare än en gång vartannat år.

De här riktigt varma dagarna är jag inte speciellt sugen på mat mitt på dagen men Calle Skalman Ljungblad får tunnelseende om han inte får mat i sig regelbundet så igår slängde vi ihop en enkel cesarsallad till lunch. Vi gör alltid efter Pickipickis recept med kyckling till Calle och quornfilé till mig. Den här gången glömde vi krutongerna men med extra parmesan och dressing gick det finfint ändå.

Nästan två veckors turné är över och vi har (äntligen) landat hemma. Det är alldeles underbart att hälsa på vänner och familj men att komma hem till sitt eget hem, det är bäst av allt.

En Calle, En Madick och en Herr Kantarell.

Igår tog vi med oss ett av syskonbarnen och plockade svamp. Även om det är tidigt än så länge hittade vi några kantareller och äntligen – äntligen – har vi hittat ett bra svampställe som kommer att krylla av kantareller om någon månad. Hurra!

Men, nu ska jag ta ledigt från dator och njuta av en helt hemma-ledig helg tillsammans med Callen. Kanske blir det Batman-mataron, kanske inte. Kanske beställer vi en pizza ikväll, kanske inte. Det är spännande nästan jämt i den här lilla familjen. Trevlig helg!

I torsdags kväll kom vi till Åland och idag är det lördag och om några timmar gifter sig två av våra bästa vänner på Pommern, den fyrmastade stålbarken som ligger förtöjd i Mariehamn. Vanligtvis är det ett museum men idag har det förvandlats till världens bästa plats för ett bröllop och jag ser så fram emot att skåla för Minna och Manne på akterdäck.

Annars på Åland? Vi har ätit god mat, träffat vänner, fixat med bröllopsförberedelser och längtat till just den här dagen, och nu är det dags. Stort grattis till #minnamanne idag! Hurra!

Vi har lata (och soliga!) dagar på landet och den här veckan har jag flera gånger tänkt att livet är bra fint, ändå. Vi har åkt ut med båten, badat, träffat vänner, ätit goda middagar och kollat fotboll.

Rest in piece, makrills.

Min sjöhest.

Men, nu tar vi semester från Svanesund och åker mot Åland – på lördag vankas det bröllop för Minna och Manne (äntligen!) och imorgon bitti bär det av hela vägen till Mariehamn. Hurra!

Från och med ikväll är det nerförsbacke och medvind. Calle går på semester och jag ser fram emot sovmorgon (tillsammans), långfrukost (tillsammans) och att rymma från stan för några veckor. Tillsammans.

Idag är det amerikanska nationaldagen och jag satte i mig en halv balja iste till frukost för att, erm, fira. När vi är i USA dricker jag iste på längden och tvären men i Sverige finns det sällan iste på kaféer (och nej, den sötade och färdiga varianten räknas inte som iste i min värld). Gör din egen variant – såhär gör jag. Hoppas ni får en fin helg!

För några dagar sedan stod vårt lilla odlingsområde i Buråsparken äntligen klart, något försenat och ack så efterlängtat. Igår kväll packade vi in oss och ett gäng plantor i bilen och var ungefär lika exhalterade som två kor som fått komma ut på grönbete. Förutom att plantera våra redan uppdragna plantor sådde vi brysselkål, grönkål, morötter och vaxbönor. Hur det går med det där får vi väl se, så den här första säsongen med odlingen blir lite av en experimentverkstad.

Nu ska jag packa in mig, Calle och Malin i bilen för vi ska åka norrut och hälsa på några vänner och resten av den här helgen blir det häng hos min storebror med familj eftersom Isbjörnen är på besök när mina föräldrar är på mini-semester. Trevlig helg!

Jag skulle kunna skriva om hur jag längtar efter blomsterkrans i håret, nypotatis och sill men i ärlighetens namn känns det mest inget alls när jag tänker på morgondagen. Vi har haft vår beskärda del av vilda midsommarfester, morgondopp och nubbe så det här året blir det lugnt och stilla och rebell-Charlottan i mig har inte riktigt bestämt sig ännu för vad hon tycker om det.

Nåväl, för er som ska fira med dunder och brak, för er som ska vara hemma och ta det lugnt och för alla andra – glad midsommar!