Dags att göra bokslut på de senaste tolv månaderna! Idag är det ju nyårsafton, och vårt firande blev inte alls som planerar eftersom några är hängiga, några inte vill bli smittade och ja, ungefär så. Inte gör det något, för det blir ju nyår ändå. Vi är på Orust och ska dricka bubbel, äta god mat och njuta av snön som äntligen har kommit.
Har jag några guldkorn för 2024?
Ja, det finns det ju alltid. Årets höstlovsresa till Köpenhamn var som vanligt otroligt mysig. Några sommarlovskvällar med stilla hav. Turer med båten. En roadtrip till Beaujolais.
I matväg då?
Det jag spontant tänker på är den friterade blomkålen/kycklingen som vi åt hemma hos V&S när vi bryggde årets julöl. Till den hade vi en magisk cole slaw. Otroligt gott! Årets omgångar med Mont D’Or har ju också varit precis lika goda som de brukar, och de där burgarna med asiatisk touch vi gjorde i somras blev fina.
På tal om det då – vilken är årets drink?
Vi gör så otroligt många nya och olika drinkar nu för tiden så det är svårt att bara välja en, men kanske en Lynchburg Lemonade! Den är toppen.
Upptäckt ny smak?
Ny och ny, men jag har använt tonkaböna en del nu i slutet av året. Vi smaksatte bland annat en crème caramel med det, och det var helt galet gott!
Jag tror jag planerade att baka mer och ja, det har jag väl faktiskt gjort emellanåt.
Till nästa år då? Några nya planer i matväg?
Jag har lösa planer på att vi och några kompisar ska besöka ett göteborgsbryggeri i månaden, för att provsmaka oss igenom vad vår stad har att erbjuda. Förutom det – nej, jag tror inte det. Återkommer i frågan i så fall.
Vad ska ni äta på nyår?
Det blir en ad hoc-meny ikväll som planerades sent igår kväll. Emma fixar lite chips och kalixlöjrom (tångrom till mig) som vi kan ha till bubblet, Ebba fixar ugnsbakade vindruvor med burrata till förrätt och jag har förberett en butter bean-spread som toppas med blomkålssteaks, chimichurri, saltrostade mandlar och smulad getost. Till efterrätt blir det en vegansk chokladmousse med avokado.
Gott nytt år, och tack för det här året! Det har varit trehundrasextiofem dagar av högt och lågt, men som i höstas planade ut till ett lugn som jag har saknat och längtat efter väldigt, väldigt länge. Jag har fått tilltro att jag fixar mer än vad jag kan, att jag är bra precis som jag är och att jag vet vem jag är och är trygg i det. Det ska bli spännande att se vad nästa år bjuder på.
