Det är kanske svårt att tro (ja, säkert…) men jag tycker inte att det är så kul att baka. Speciellt inte kakor/bullar – dels för att jag inte tycker om att äta det så ofta, och dels för att jag är slarvig. Jag kan omöjligen följa ett recept till punkt och pricka och dessutom kladdar jag ner nästan hela köket med smet (oj, hoppsan, ramlade det ner på golvet osv osv). Just därför blir det inget avancerat när jag ska bjuda på fika. Inte för att det spelar någon roll, för de här morots- och kanelmuffinsarna (muffinsen?) som jag bakade till jobbfikan i fredags var riktigt goda. Och enkla. Och lite, erm, improviserade.

Morots- och kanelmuffins med frosting

12 st

3 ganska små morötter

100 g smör, smält

2 st ekologiska ägg

2 dl agavesirap

1,5 tsk kanel

1 citron, skalet

3,5 dl siktat dinkelmjöl

2 tsk bakpulver

0,5 ask philadelphiaost

0,5 burk crème fraiche

florsocker eller annat sötningsmedel

Sätt ugnen på 200 grader. Skrubba morötterna och riv grovt. Vispa agavesirap och ägg fluffigt, blanda i resten av igredienserna. Vänd ner tills allt är mixat. Fördela i formar – jag brukar sätta muffinsformar i en muffinsplåt – och grädda i mitten av ugnen i ungefär 15 minuter. Vispa ihop frostingen (smaksätt ev med lite kanel!) och ställ kallt tills muffinsen svalnat. Bred på precis innan servering.