De sista skälvande dagarna av sommaren spenderar vi på Orust och man märker hur det så sakteligen börjar gå mot höst. Inte mig emot, för jag tillhör den lilla skara människor som tycker att hösten är den finaste årstiden på hela året. Inte bara för att det betyder tjocktröja, soppa och höstlöv utan för att allt är så mycket lugnare på något sätt.
Kryddträdgården still going strong.
Det bästa med att komma till Svanesund är att bara vara. Pula i trädgården, äta god mat och ta tillvara på tiden tillsammans. Bli väckt av en duva som passande nog har parkerat i trädet utanför vårt fönster. Äta lång frukost och inte riktigt veta vad man ska göra sen. Kanske ta en tur med båten, eller kanske inte. Ligga på soffan och leta recept. Fika. Ligga på trädäcket och tänka att livet är himla fint ändå. Trots allt.
