Skål! Brooklyn, hösten 2011.

Idag är det 31 år sedan jag föddes. Hjälp, vad tiden går fort! Det känns som om det var igår jag packade ihop min väska och flyttade till Göteborg, och den gången jag åkte till NYC för första gången – det känns som ett helt annat liv. Och när jag träffade Calle för första gången… Den långhåriga killen med fina lockar (vart tog de vägen?!) som tyckte att jag skrev åttor på ett konstigt sätt, och som bjöd mig på pannkakor och sedan tog tre månader på sig för att fundera på huruvida det där vi hade skulle fungera som ett förhållande eller ej. Well, det gjorde det uppenbarligen (och tji fick du, Calle!).

Födelsedagar ska man såklart fira! Och ja, vi firar mycket, jag och Calle. Födelsedagar, lägenhetsförsäljning, en bra dag på jobbet, sjukdomar som trots dystra prognoser håller sig i schack, fint väder – det finns mycket att vara glad för i livet. Bitvis får jag lite syrliga (eller skämtsamma, jag vet inte riktigt) kommentarer om att vi dricker mycket (!) och är lyxlirare och att vi har det för bra. Och ja, det har vi. Vi tar vara på dagarna, helt enkelt. Jag tycker om att fira på de mest oväntade dagarna, leta upp de där bra små sakerna som händer i livet och just därför korkar jag gärna upp en flaska champagne en onsdag när det har gått bra på jobbet och livet känns bra.

Nu ska jag fira (!) min födelsedag ordentligt. Ikväll äter vi middag med våra grannar och kanske, kanske blir det lite skumpa på det. Som sig bör, på en dag som den här.