Vi har precis kommit hem från landet, alldeles mätta och fyrkantiga efter gårdagens traditionsenliga påsklunch. Vi har druckit snaps, ätit (alldeles för mycket) godis, bläddrat i kokböcker och konstaterat att vädret har varit fint men vindarna isande kalla. Och just det, tack vare (läs: på grund av) vår vän Filip sjunger vi alla på Sylvia Vrethammars gamla klassiker Eviva Espana i tid och otid. Hemska öde. Ha en fortsatt trevlig påsk!