Hur kan jag ha glömt att skriva om Panna II? Det är ju en av de mest spektakulära restauranguppleverser jag har haft! Och då menar jag inte spektakulärt på NOBU-sättet. Dagen innan vi gifte oss hade Alex och Adam fixat en liten överraskning till oss. Vi gick till affären, köpte två flaskor vin och gick bort till Panna II, en indisk restaurang som liknar inget annat jag har sett. På hemsidan står det “where chili pepper lights meet christmas tree lights” och det är väl lite av en underdrift att påstå något annat. Det är c-l-a-z-y.

Men alltså. Fyra rätter till fyra personer och slutnotan landar på typ 500 kr. Det är galet billigt. Maten var dessutom riktigt, riktigt god. Jag drömmer fortfarande om vegetable fritters som jag åt till förrätt (Amy, sitter du kanske inne på något recept?!) som var små friterade vegetariska knyten med en liten, liten hint av någon typ av pepparkakskrydda (nejlika? kanel?). Vinet tar man med själv och betalar en corking fee för. Och just det, fyller ni år kan ni räkna med en… speciell… överraskning. I say no more. 93 1st Av. Hemsida här.

Efter Panna II rullade vi till 178 7th Ave för att gå på Village Vanguard, en av de fina gamla jazzklubbarna som finns kvar i stan. Vi kollade in Heath Brothers, drack armagnac och var alla något upprörda för att vi inte gått dit innan. Man förflyttas nämligen minst 70 år tillbaka i tiden när man kommer in på den här klubben och om man är det minsta intresserad av jazz är det svårt att inte bli imponerad. Gå dit.