I torsdags var det dags för Claras nionde födelsedag, en händelse som uppmärksammades enligt alla hennes önskemål och konstens alla regler. Sång och presenter på morgonen, livets första skridskoutflykt med skolan på dagen, och födelsedagskalas med släkt och vänner på kvällen. Födelsedagssång och marängsviss. Hon somnade nöjd, vår lillstora flicka.

Det är en ynnest att få följa henne genom livet. Jag minns det som igår när hon kom till oss, vår allra första nyföding som luktade så gott och var så otroligt snäll. Hon kom hem till en julpyntad lägenhet där granen stod och väntade på oss utanför, för Clara kom till världen med buller och bång och vi hann inte klä granen som vi hade planerat innan hon bestämde sig för att det var dags att komma ut. Genom föräldraledighet, Föris, åren på Landalaskolan, en hel hög med mysiga sommarlov och nu – en nioårig genomsnäll och cool tjej som spelar flöjt, bryr sig om sina kompisar, har en otroligt underfundig humor och som är chill som en filbunke. Tack livet, för att just hon kom till oss!