Sista fredagen i vardagslunken, eller ja – vi ska ju jobba två veckor till men barnen går på sommarlov och vi flyttar upp till landet. Den här våren har varit som en enda lång mental övning eftersom i princip allt har varit upp och ner, och den har stundvis varit alldeles ljuvlig men också ganska kämpig. För mig känns det ibland som att världen håller på att implodera. Att läsa tidningen är som att simma över ett stort hav fyllt elände, ungefär. Det politiska klimatet, behovet av att skuldbelägga, Donald Trump och den eländiga situationen i USA, noll pragmatism och oenighet. Den här semestern tror jag att jag behöver en paus från nyhetsrapporteringen, så det får bli mitt mål. Läs mindre om omvärlden, plocka upp en bok istället. Zooma ut.