Jag försöker praktisera avhållsamhet från den kollektiva smältdegel som just nu pågår i vår samtid (toalettpappershamstring, nämen alltså jag orkar inte…) men ibland är det svårt att inte känna uppgivenhet över hur idiotiskt folk beter sig. Men så kommer en solig dag när man riktigt känner hur strålarna värmer, och just den dagen var igår och jag råkade befinna mig på trädäcket med Sigge sovandes i vagnen samtidigt som Calle och Clara tog sig an det klassiska våruppdraget att sätta ihop vår gigantiska studsmatta. Just då kändes toalettpappershamstring och masshysteri ganska avlägset.
Nu ska vi snart ta tag i den här morgonen. Sigge, som är den enda som fortfarande är hängig, vaknade för ovanlighetens skull tidigt så vi har redan hunnit baka ut surdegsfrallorna som vi satte på nattjäsning. Det är för övrigt en positiv bieffekt av det faktum att det på grund av människors hamstring inte fanns ett enda jästpaket att tillgå i affären – att jag använder min surdeg till att baka något annat än det jag alltid bakar… Resten av den här helgen ska vi skrota omkring i trädgården, kanske ta en kaffe på trappen, äta något gott, dricka en suröl och göra glass. Vi hörs, kompisar. Stay safe. Och trevlig helg!
