För er som tycker att barn och mat i kombination inte är speciellt intressant – välkomna åter imorgon. Jag lovar att återkomma med något mer spännande än barnmatsburkar, matvägran och majs. Jag fick nämligen ett önskemål om ett inlägg som handlar om just barn och mat och även om Clara för det mesta tycker att mat är något man leker med kan det vara intressant att höra hur ni andra gör så dela gärna med er av tips, råd och erfaranheter i kommentarsfältet!

När det gäller mat har vi egentligen ingen direkt uttalad filosofi. Även om det stundvis kan vara stressande när Clara skakar på huvudet åt det som vi serverar henne tänker vi någonstans att hon ju faktiskt klarar sig ändå. Hon dör ju inte av lite mindre mat någon dag, för oftast brukar det innebära att hon äter lite mer dagen efter. Men alltså när andra berättar glatt om hur deras barn slevar i sig både det ena och det andra kan jag bara konstatera att nej. Ett sådant barn har inte vi.

Vi ger henne lite allt möjligt. Burkmat, det vi lagar, färdiga smuttis, smuttis vi gör själva… allt. Det vi kan konstatera är det här: Hon gillar inte frukost i form av macka eller gröt men hon ÄLSKAR filmjölk. Jag tror nästan att filmjölk är det bästa hon vet i matväg över huvud taget.

Till lunch får hon oftast en burk med mat. Helst tomat- och mozzarellapasta, eller kanske pasta bolognese, eller Calles hemmalagade potatismos med fisk, dill och pressad citron. Det älskar hon När jag kommer hem från jobbet äter vi alltid middag tillsammans och då äter hon samma som vi gör. Lite pasta, en sojafärsbiff eller kanske gräddfil. Gräddfil gillar hon. Och guacamole! Och svarta bönor! Och majs! Jag har närt en liten texmexikan vid min barm, som ni hör.

Förutom mat får hon smaka fika de få gånger som vi själva äter fika, vilket oftast är när vi är bjudna på kalas eller om vi är hos mina eller Calles föräldrar. Äter vi kaka får hon smaka kaka, äter vi chips får hon smaka chips. Vi har inga förbud. Summan av kardemumman? Gräddfil och filmjölk; tummen upp! Gröt i alla dess formen; Döden. När det kommer till Clara och vad hon tycker om för mat finns det ingen logik och ingen kontinuitet förutom när det gäller gräddfil och filmjölk. Och det är ju bättre än inget… Återkommer om ett år och ser hur läget ser ut då!