Helt plötsligt blev det maj och man skulle kunna tro att längtan efter en varm kopp te borde vara ett minne blott. Well, inte direkt. Här är det kallt och majvädret verkar ha flytt till, eh, varmare breddgrader.

När vi var hos Minna och Manne för några veckor sedan drack vi myntate och allt sedan dess är jag fast. Jag har ett knippe mynta på tork i fönstret på landet men tills bladen är torkade tar jag helt enkelt och klipper av en kvist från min myntaplanta och lägger i hett vatten. Slår vilken tepåse som helst! Världshistoriens enklaste te, tror jag.