Den här kortveckan har varit både kort och lång på samma gång, trots att jag har haft en kort-kortvecka eftersom jag var ledig igår. Jobbet har rullat på, träningen har varit tung (förväntat resultat efter påskhelgen…) och Viktor har varit hos oss på torsdagsmiddag. Igår åkte vi till landet, gjorde pizza i Gretan och svepte en flaska Single Moms Pét Nat i väntan på att maten skulle bli klar.
Kanske är jag partisk eftersom jag råkar bo i samma stad som Wine Mechanics, men det här var urgott. Egentligen hade jag tänkt spara smakpremiären till en magisk, ljummen sommarkväll men det här var ju precis lika gott en kall aprildag med orkanvindar. Pét nat är ju kanske inte för alla, men det är för oss. Wine Mechanics är alltså baserade i Göteborg. Konstigt? Det tycker jag inte. Älskvärt? Utan tvekan. De köper in druvor från Europa, transporterar dem till Göteborg inom 48 timmar och… well, gör vin i Gamlestan. Support your local winery, vänner. Och läs mer här. Trevlig helg!
Torsdagar är på många sätt en helig dag. Jag har oftast en heldag med möten, Calle likaså men när klockan slår 17 korkar vi upp en flaska vin och glömmer jobbet. För det mesta provar vi något nytt och för det mesta gör vi det med vår kompis Viktor, och i torsdags drack vi något jag har velat prova ett bra tag, men eftersom det inte finns att beställa på Systembolaget fick jag snällt vänta tills det kom på släpp – Vin Jaune, eller gult vin om man översätter det.
Det är dyrt, lagrat och alldeles ljuvligt, faktiskt. Vad är det då? 100 procent savagnin. Vad smakar det? Som inget annat. Sherry, äpplen, lite mer äpplen och kanske fänkål? Otroligt spännande, och passade som handen i handsken till (säsongens sista?) Mont D’or.
Vi dricker aldrig spanskt vin. Inte för att vi inte tycker om det utan mer för att vi helt enkelt inte har hunnit dit ännu. Att utforska vinvärlden är ett oändligt projekt. När jag läste några artiklar av de vinskribenter jag följer blev jag nyfiken på Veronica Ortegas viner. Det är en kvinnlig vinmarkare (spännande) som håller till i Bierzo (måste googla var det är) och hon tillverkar vin utan filtrering eller klarning och med låga halter av sulfiter (sådant gillar jag). Calle haffade en flaska Quite på 100 procent mencía och den var faktiskt urgod. Så god att vi dagen efter haffade tre flaskor till.
Nä hörni, nu ska jag ta tag i resten av den här dagen. Snart är det lunch, sen fortsätter bygget på våra nya uteplats där vi just nu håller på att göra en liten hörna till vår nya vedeldade uteugn Faster Greta som väntas flytta in hos oss veckan som kommer. Målbilden är att vår första pizza ska gräddas där lagom till påsk, och resten av sommaren tänker jag flytta ut matlagningen dit eftersom vi ska ha ett utekök i anslutning till Greta. Om vi är pepp? JO men det kan man säga, haha. Hoppas ni har en fin helg! Vi hörs snart igen. Stay safe.
Även om vi provar många nya viner har vi helt klart våra favoriter. Riesling från Moseldalen, chardonnay från Bourgogne, Jura och Napa, pinot noir från Oregon och Washington State, nebbiolo från Piemonte, gamay från Beaujolais, chenin blanc och cab franc från Loire… Ja, ni hör ju. Det finns oändligt mycket kvar att utforska.
Igår slog vi på stort och provade ett vin från producenten Mas de Libian som håller till i södra Rhônedalen. Kvinnliga vinmakare, biodynamiskt odlat och ett nyanserat vin med hintar av allt från svartpeppar och lagerblad till vanilj. Köpte bara en flaska men ska svänga förbi bolaget och köpa några flaskor till och lägga i källaren för det här var riktigt, riktigt gott. Hoppas ni får en fin helg, vänner!
Vi är på landet, som för närvarande är ett riktigt vinterland. Massvis med snö och dessutom iskallt så Calle och Clara åkte just till den lilla utomhus-isbanan som de byggt upp här i Svanesund. Jag dricker te och ska snart väcka Sigge och ta med honom ut på en pulkatur, men först – vintips! En fin och frisk chenin blanc från Loiredalen, närmre bestämt Anjou-Saumur och Château Yvonne.
Chenin blanc är faktiskt en av mina favoritdruvor, speciellt de friska, honungsdoftande vinerna med en hint av ylle. Det här vinet kom på släpp för några veckor sedan men det verkar finnas kvar i några butiker, i Göteborg bland annat på Gårda och Torpavallsgatan. Norpa några flaskor och lagra, det har vi gjort. Hoppas att ni får en fin helg!
Första gången vi smakade ett vin från Sybille Kuntz var det kärlek vid första klunken. Jag har alltid varit svag för riesling eftersom det går så himla fint ihop med lite kryddig mat och de här vinerna, jämfört med många andra rieslingviner vi provat, de är liksom på en helt annan nivå. De smakar citrusfrukter, gröna päron och kanske lite persika? Magiskt är det, hur som helst. Vi har provat två stycken godbitar – Qualitätswein Trocken Lieser (2018) och Kabinett Trocken Lieser Schlossberg (2016) och båda finns i BS på Systembolaget.
Perfekt till till exempel gyozas eller bao buns med friterad tofu och yuzumajonnäs. Nä hörni, nu ska jag plocka fram te-adventskalendern och se vad den bjuder på idag. Förutom det har vi inga planer förutom att hålla oss hemma eftersom Sigge är lite hostig. Eller jo förresten, ikväll ska vi kolla på Mupparnas Julsaga – har ni sett den? Gör det annars. Trevlig helg, vänner! Vi hörs snart igen. Stay safe.
Det är tredje torsdagen i november vilket innebär släpp på Beaujolais Nouveau! Vi firar genom att äta äta franskt, ta på oss basker och skåla i rött, såklart. Eller nej, baskern var en lögn men resten stämmer. Annars? Det blåser helt en del, vi sitter i sedvanlig ordning hemma och jobbar i varsin ände av lägenheten och i helgen, ja då åker vi till landet. Intet mycket nytt under solen, som ni hör.
Nåväl, nu ska jag ta en promenad innan jag ska jobba några timmar till. Hoppas att ni får en fin dag, vänner! Vi hörs.
‘Seriously, the ’61 Cheval Blanc is peaking… it might be too late already. What are you waiting for?’
‘I don’t know, a special occasion. With the right person.’
‘The day you open a ’61 Cheval Blanc, that’s the special occasion.’
En torsdag kanske bara är en vanlig, tråkig torsdag i dina ögon, men för mig är torsdagar heliga. Speciellt den här veckans torsdag. Jag tycker inte om att definiera mig själv och mina prestationer utifrån mitt jobb, men efter den här veckan är en klapp på axeln fullt rimlig, faktiskt. I did good. Jag hade tänkt något mer subtilt i vinväg men Calle insisterade på att korka upp en chardonnay från Stag’s Leap som nästan har blivit, ja vad ska man säga, mytomspunnen hos oss. I vår vinkällare har vi nämligen en cab sauvignon från just Stag’s Leap som vi fick i bröllopspresent, och den är både gammal, omtalad och dyr. Från samma producent hittade vi den här napa-chardonnayn i beställningssortimentet på Systembolaget och igår var det med andra ord dagen det var dags att öppna den. Bloody hell, vad god den var. Om man gillar en smörluktande kolachardonnay, vill säga. Och det gör ju vi. Nu ska jag logga ut från samtiden, åka upp till landet och njuta av helgen tillsammans med mitt lilla crew. Vi hörs! Stay safe, vänner.
Det var nästan obeskrivligt skönt att komma upp till landet igår efter en vecka som varat i minst, jag vet inte, två år? Det har varit – och är – en emotionell berg-och-dalbana att hänga med i det amerikanska presidentvalet och jag hoppas innerligt att det kommer ett besked snart. Det här året alltså, herregud. Jag och Calle pratade innan idag om hur paradoxalt det är att världen står i brand samtidigt som vi själva har haft ett himla fint och lugnt år tillsammans. Visst har det stundvis varit för jävla tröttsamt med pandemin och allt vad den för med sig men både i lägenheten i stan och här på landet är det lätt att stänga ute världen en stund och glömma samtiden. Det är fint.
Vi ska snart korka upp kvällens vin men först tänkte jag skicka med ett litet tips om ett fint ofiltrerat bubbel från Italien som vi drack igår. Costadilà 330 SLM är gjord på druvan Glera (proseccodruvan!) och är ett überläskande, bubbligt vin som var så gott att vi på studs beställde sex flaskor till att lägga i källaren. Finns kvar i flera butiker, och även ett gäng online sist jag kollade. Verkligen megasuperjättegott. Hoppas att ni har en fin helg, vänner! Vi hörs.
Helg på intåg. Äntligen. Det markerar startstkottet för tredje delen av Calles 40-årsfirande. Vi får besök på landet och ska fira födelsedag (i förskott) med middag och några flaskor dolcetto från San Fereolo som vi har haft i vinkällaren ett bra tag. Längtar redan. Men – innan vi pratar dolcetto kan ni kolla in vinet sedan som vi korkade upp förra helgen. En grön-paprika-och-peppar-doftande cab franc från Loire (närmre bestämt Saumur-Champigny) som var en riktig goding.
