Igår stängde jag ner datorn redan vid halv fyra och tog ut Frasse på en eftermiddagspromenad. Jag behövde andas efter en ganska stökig vecka, och han ville som vanligt utforska kvarterens alla lukter. Och leta pinnar. Vi tog en sväng ner till kyrkan och gick upp för alla trappor och slogs av vilken otroligt maffig utsikt det är där uppifrån. Det har varit så mycket praktiskt och administrativt med flytten att jag knappt har hunnit reflektera, men igår konstaterade jag att vi fattade helt rätt beslut när vi bestämde oss för att köpa vårt lilla hus precis här. Även om det utifrån kan tyckas vara ett snabbt beslut ligger det många, många månaders analyser, känslor och tankar som har bearbetats i det tysta. Sen bara vet jag, och det är så… coolt på något sätt. När jag vet så vet jag. Så tack, magkänsla och intuition. Det bli oftast som bäst när jag lyssnar på er, och det ska jag påminna mig själv om att inte glömma för det är lätt att göra det ibland. När jag vet så vet jag.